Det är KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, som nu har producerat vad som framstår vad som utan tvekan framstår som ett blivande standardverk om den svenska sågverksnäringens framväxt och utveckling 1850 till 2010. Det är kanske ingen bok man sträckläser, men som kunskapskälla framstår den som heltäckande.
Bokens kärna är en kronologisk skildring av sågverksnäringens utveckling under åren 1850 till 2010. Den kompletteras med nio specialberättelser som initierat fördjupar framställningen och beskriver näringen ur olika perspektiv. Här skildras bland annat arbetsvillkor, teknikutveckling och marknader liksom också vidareförädling, utbildning och hur sågverksstrukturen i olika delar av landet såg ut. Ett avsnitt som med säkert kommer att bli ett av de mest lästa handlar om sågverken i skönlitteraturen. Här finns citat ur ett antal av den svenska litteraturens både kända och mindre kända författare.
Huvudförfattare till verket är historikern Ronny Pettersson, Stockholms Universitet, som till sin hjälp har haft en mycket namnkunnig grupp av medförfattare, representerande såväl sågverksnäringen som den akademiska världen.
Det är intressant att ta del av hur den exempellösa expansionen och lönsamheten vid mitten 1800-talet snart stannade av. Orsakerna var flera, men starkt bidragande var utan tvekan att man i den första ruschen hade tömt de norrländska skogarna på sina grövsta och mest värdefulla träd. Det gav i sin tur impulser om hushållning och återväxt vilket så småningom ledde fram till den skogslagstiftning vi än idag skördar frukterna av.
Den expansiva perioden för sågverken var över redan innan 1800-talet var slut. Därefter har branschen till stor del präglats av tuff konkurrens och ett ständigt behov av rationaliseringar för att hålla lönsamheten uppe. Bara under kortare perioder, som bland annat under de hektiska åren efter Korea-kriget på 1950-talet har sågverken tjänat mycket pengar. Sågverksnäringens all time high för andelen av Sveriges export nåddes runt 1870 med 51 procent.
Idag står sågverksnäringen för cirka 2 procent av Sveriges exportintäkter, medan produktionen av trävaror har ökat från 7 miljoner kubikmeter vid början av 1900-talet till 17 miljoner kubikmeter 2010. Samtidigt har sågverksproduktionen förskjutits från norra till södra Sverige. Till exempel svarade 2010 enbart Götaland för närmare 40 procent av alla sågade trävaror i landet.
För den och skogshistoriskt och skogsindustriellt intresserade är Sågad skog för välstånd utan tvekan ett måste och kan beställas via KSLA:s hemsida.
Lars Klingström