Ungdomarna som söker sig till Växjö universitet vill hellre bli socionomer, vårda missbrukare eller ta sig an samhällets baksida som poliser.
Universitetets tvååriga utbildning täcker in hela kedjan skog-förädling-marknad, med tyngdpunkt på förädling. Man har valt att inte vara för lik Lantbruksuniversitetets skogsutbildningar. Det finns elever som har blivit inspektorer och virkesköpare, men de flesta sugs upp av träindustrin. Få behöver leta jobb länge och några som tar examen i vår har redan fått jobb.
— Utbildningen har funnits i tio år och är inte lika etablerad som de på SLU, det gör naturligtvis att färre hittar hit, säger utbildningens programansvarige Göran Petersson. Men branschen måste också anstränga sig för att bli lite mindre osexig i ungdomarnas ögon. Bland bolag med skogsanknytning är det bara Ikea och någon gång SCA som tar sig in på listan över företag där ungdomarna helst vill arbeta.
Konkurrensen är hård. Det råder en allmän brist på naturvetare som lämnar gymnasiet. Många ingenjörsstolar står tomma på landets universitet och högskolor. Men borde inte en utbildning locka som ger jobb i träindustrier och på marknaden runt om i landet?
— Väldigt många ungdomar nuförtiden vill bo i storstan, konstaterar Göran Petersson. Helst i städer som London.
Det paradoxala är att medan landsbygdens ungdomar flyr träindustrin, så strömmar stadsborna till. Distansutbildningen ”uthålligt familjeskogsbruk” lockar flera hundra nya elever varje år. De är ofta stadsbor som vill förkovra sig i sitt skogsinnehav.
Till hösten bygger Växjö universitet därför ut den utbildningen till en tvåårig distansutbildning som ger högskoleexamen. Lämplig också för till exempel mäklare som vill in i skogsbranschen. Distansutbildningen kommer dock att ha mycket tydligare fokus på skogsbruket än universitetets utbildning till skogs- och träingenjör.
Text: Bengt Ek bengt@skogen.se