”Hellre harv än hög”

Bild för Per Ericsson Written by Per Ericsson On the
Bo Granqvist
På lämpliga marker ger harvning och självföryngring med fröträd både snabbare och bättre återbeskogning, anser Bo Granqvist. Fyra år efter harvningen spirar ny, självföryngrad tallskog i spåren.
FÖRYNGRING. Harvning och självsådd är mest kostnadseffektivt, anser Bo Granqvist som har slutat med högläggning på många marker.

– Titta här, hojtar Bo Granqvist och pekar glatt ner i den moränhaltiga marken, där spåren efter hyggesharvningen fortfarande är tydliga. 
På en sträcka av ungefär tre meter spirar ett flertal små ljusgröna tallar. När vi ser oss omkring kan vi konstatera att harvspåren nästan lyser av små skogsplantor. Självföryngringen är 
i full gång på hygget.

Annons
Annons

Bo Granqvist är ägare till skogsförvaltnings- och energiproduktionsföretaget Kvarnmon. Under 2011 avverkade man den cirka 40 hektar stora ytan i östra Jämtland där vi står nu. Beståndet utgjordes till ungefär 70 procent av tall. Avverkningen grotanpassades, inte bara med tanke på energiproduktion utan också för att man hade som mål att skynda på föryngringen.
– En snabb återbeskogning är en nyckelfråga för god skogsekonomi, säger han.

Därför harvades området redan året efter avverkningen. Men i stället för konventionell skogsplantering valde man självföryngring och nu syns resultatet. Frötallarna som avverkades strax innan vårt besök har gjort ett bra jobb. 
– Med självföryngring får jag nästan säkert en uppväxande skog som är direkt lämpad för den här trakten. Frötallarna svarar för att den naturliga kontinuiteten bevaras och förs vidare. Ytterligare en fördel med harvning är att frötallarna tas bort tidigare och en tidigare avverkning av fröträd gör också att man skadar färre plantor när träden fälls och transporteras.

Harvning och självföryngring på lämpliga marker är en medveten strategi. Tidigare tillämpade han och Kvarnmon högläggning som huvudsaklig markberedning, men de senaste fem åren har man återbeskogat mer än 150 hektar med ­harvning och fröträd. Resultaten har enligt 
Bo Granqvist nästan undantagslöst varit bra.
På de marker som är mest utsatta för älg­betning har man besprutat de unga plantornas toppskott med Arbinol B varje år. Det är ett medel som är godkänt i FSC-certifierade skogar. Bo Granqvist liknar det vid en ”sandklet” som ”förmodligen knastrar i älgarnas tänder”.
– För oss har det inneburit att den känsliga självföryngringen klarar sig och är ovanför ­älgbetningshöjd nu.

På marker som inte lämpar sig för harvning gör Kvarnmon fortfarande högläggning. 
– Men jag bedömer att den metod vi ser här ger ett bättre resultat i form av snabbare och jämnare återbeskogning på lämpliga marker 
– och det ger förbättrad skogsekonomi, avslutar Bo Granqvist.

SKOGEN 4/2017

 

 

Publicerad:
Bild för Per Ericsson
Per Ericsson
Frilansjournalist
  • Nu påbörjas rekordbygge i trä

    En av världens högsta träbyggnader börjar resas i Skellefteå. Det 80 meter höga kulturhuset byggs till stor del av gran från Västerbotten.
  • Annons
  • Ny film lär dig ungskogsröjning

    I en ny film kan du lära dig ungskogsröjning steg för steg.
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Polarisera skogsbruket!

    Folk klagar över att världen polariseras. Men vi borde kanske ha mer av den varan. Åtminstone i skogen.
  • Annons
  • Virkesstudion på Skogsnolia

    Nu finns ett nytt avsnitt av Virkesstudion inspelat på Skogsnolia. Tidningen SKOGENS Bengt Ek medverkar och berättar om det bästa med skogsmässor.
  • Konjunkturavmattning med tillförsikt

    Med stormar och bakborreangrepp ökar avverkningarna  i Europa vilket ger en något mättad trävarumarknad med välfyllda lager, enligt en ny rapport som dock ser positiva förutsättningar framöver.
  • Annons