Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Nyligen kunde SKOGEN berätta om de miljardintäkter som danska odlare av julgranar och pyntegrönt drar in varje år, inte minst på export. I Sverige är dessa verksamheter inte lika etablerade, utan vi är ett av de länder som importerar från Danmark.
Ett undantag är Harald Säll som sedan 90-talet levererar pyntegrönt till lokala florister.
– Jag har de senaste tre åren klippt cirka tusen kilo pyntegrönsris per år och säljer för totalt 25 000 kronor i år, säger han.
Tidigare jobbade han som lärare på Linnéuniversitetet och då fick han ofta använda pannlampa när han skulle gå och klippa granris på lediga kvällar. Som pensionär kan han nu jobba i dagsljus när han skördar den gran som i förhållande till sin vikt ger den största inkomsten för Harald Säll.
Kaskadgran används till gravdekorationer och kungsgranar är populära som julgranar. Båda dessa ädelgranssorter har vuxit på fastigheten sedan Harald Säll utbildade sig till jägmästare i början av 1980-talet. Försäljningen tog fart på 1990-talet.
– Jag tog med lite granris till några florister och frågade om de var intresserade. De sa att de aldrig hade sett så fint granris, säger han.
Säsongen för pyntegrönt har förlängts de senaste åren. Det efterfrågas inte bara till allhelgonahelgen, utan även längre fram till jul.
Kort tid från skog till butik har blivit Harald Sälls försäljningsframgång. På så vis håller granriset hög kvalitet. Numera får han ett sms från floristerna, klipper så mycket de vill ha och åker och lämnar när han har vägarna förbi.
– Säsongen för pyntegrönt har förlängts de senaste åren. Det efterfrågas inte bara till allhelgonahelgen, utan även längre fram till jul, säger han.
Ett tjugotal julgranar säljer han till en orienteringsklubb som sedan säljer dem vidare till konsumenter.
Harald Säll ser pyntegrönt och julgranar som ett sätt att få ett ökat kassaflöde från skogen under den tid då träd med längre omloppstid växer till sig. I ett hägnat bestånd har Harald Säll förutom ädelgranarna även planterat masurbjörk och ek. När granarna är borta kan lövträden få mer plats och så småningom kommer det att vara en ren lövskog. Genom att ha flera olika trädslag blir det även tidiga inkomster under omloppstiden.
Om det är så lönsamt, varför är det inte fler som satsar på julgranar och pyntegrönt?
– Det krävs en del jobb, men en viktig faktor är också att det måste vara vita pengar i de här affärerna, för en svart marknad lyfter aldrig, säger Harald Säll.
Han påpekar att han ger kvitto på allt han säljer och bokför alla inkomster. Priserna på bland annat brasved pressas enligt honom av att många skogsägare säljer veden billigt och utan kvitto, vilket försvårarar affärerna för seriösa aktörer.
FOTNOT I SKOGEN 3/2020 skrev vi om Harald Sälls odling av masurbjörk.
