Tack för din ledare i senaste numret av tidningen SKOGEN, Johan Larsson. Din negativa syn på politikernas ton i debatten håller jag helt med om. Tyvärr tolkas vår ton som deltar i skogsdebatten av många på samma sätt. Ett försök till bättring kommer här.
Jag skulle först vilja kommentera din önskan om att skogsägarna ska få bruka skogen som de vill. Det vill säga din invändning mot att man med tvång skulle fasa ut trakthyggesbruk för att ersätta med kontinuitets skogsbruk i stället.
Jag håller med dig om att tvång inte är önskvärt. Men till skillnad från dig så uppfattar jag mycket lite stöd i forskningen för att dagens modell av trakthyggesbruk skulle framstå som vara ett svar på morgondagens behov av modell för skogsbruket
Men jag har full respekt för att du har överlägset mycket bättre tillgång till källorna härvidlag. Får vi bättre kunskap som kan påverka utvecklingen i skogsbruket får vi se om dagens trakthyggesbruk står sig. Du i din ungdom har bättre chans än jag att få se hur det går.
Vad jag önskar är att vi stället för tvång ska få se incitamentskapande. Men innan jag går in på det vill jag slå ett slag för att den nya regeringen klart och tydligt ställer sig på den oberoende forskningens sida. Det görs genom att man på olika sätt stöttar forskningen och se till att dess resultat kommer oss mindre skogsägare tillgodo. Resultaten måste vara tillgängliga så att vi kan tolka vad som gäller för just våra specifika marker.
FÖRÄNDRINGSVILJA FINNS – MEN LÖNSAMHET BEHÖVS FÖR GENOMFÖRANDET
Jag är övertygad om att det finns en förändringsvilja hos svenskt skogsbruk, men vi behöver redskap i form av bättre kunskap. Det gäller särskilt inom angelägna områden som förstärkt artskydd och förändringar av skogsmarkens bördighet. Här behövs resurser till såväl forskning som hur den kommuniceras till skogsägarna.
Så till det allra, allra största hindret för utveckling av skogsbruket: De konstlat låga marknadspriserna på virke. Den nya regeringen borde se det som en god möjlighet att avveckla dagens KAOS i skogen som råder mycket som en följd av bristande lönsamhet.
Med bättre lönsamhet kommer ökad motivation att investera i skötsel. Det är då skogen verkliga potential kan tas tillvara. Och det är först då skogsägarna kan satsa på åtgärder som gynnar skogens bördighet så att vi får mer råvara samtidigt som vi kan ta större hänsyn till det viktiga artskyddet.
Med en frisk virkesmarknad har vi råd att med forskningens hjälp vårda våra skogar på bästa sätt. Det är det budskap som jag helst vill framföra till politikerna.
WILHELM DYRSSEN, skogsägare.