Sajten skogsforum.se genomför Gallringsdagarna 2016 i Tidaholm 23-24 september.
– De senaste årens stormar har orsakat stora skador i nygallrade ungskogar. Många bestånd har trasats sönder med minskad produktion och lägre framtida slutavverkningsnetton som följd. Det här ökar intresset för gallringsfrågor, skriver Skogsforum i ett pressmeddelande.
Dagarna blir ett praktiskt demoarrangemang där skogsägare och andra intresserade kan jämföra resultatet när ett antal olika maskinkoncept används för att gallra ett ungskogsbestånd. Varje maskinsystem får ett eget område och sida vid sida kan sedan besökarna se hur det gallrade beståndet ser ut samt jämföra hur mycket tid som gått åt.
-Vi har fått låna ett stort gallringsbestånd av Sveaskog, säger Torbjörn Johnsen på skogsforum.se. Det är tillräckligt stort för att vi ska kunna visa upp hur sex-sju olika maskinsystem utför gallring, fullt dokumenterade med fakta. Dessutom finns plats för 20-30 företag att vara med som samarbetsparter och utställare.
Ett stort arbete utförs innan besökarna kommer.
– De ska kunna se färdigt resultat lika mycket som maskiner i arbete. Det ger en unik möjlighet för skogsägare och andra skogsintresserade att själv värdera de olika systemens för- och nackdelar utifrån sin egen skogsskötselfilosofi.
Arrangörerna räknar med att 20-30 företag som erbjuder maskiner och tjänster samt några tusen besökare.
Fakta Gallring
- Gallring är en skoglig åtgärd som syftar till att ett skogsbestånd ska få så bra förutsättningar som möjligt att utvecklas till en värdefull slutavverkningsskog.
- I gallring tas gagnvirke ut. Främst massaved som normalt går till massaindustrin. Skogsstyrelsen gjorde tidigare återkommande gallringsuppföljningar men dessa upphörde 1997.
- I en färsk rapport från Skogsstyrelsen (Kunskapsplattform för skogsproduktion 1:2016) kan man läsa följande om gallring:
- Arealen som förstagallras i landet har ökat från ca 100 000 ha/år 1985 till ca 200 000 ha/år 2010. Totalt gallras ca 350 000 ha per år.
- År 2010 bedömde Riksskogstaxeringen att det fanns ca 700 000 hektar förstagallringsskog med omedelbart behov av gallring.
- Förstagallringarna utförs allt senare. I södra Sverige har man gått från 14 till 16 meters medelhöjd i förstagallringarna. Förklaringen tros vara att man eftersträvar ett högre gallringsnetto.
- Gallringsstyrkan ökar i södra Sverige. Från att ha legat under 30% i gallringsuttag fram till år 2000 är man nu uppe över 35%.
- Gallringskvoten ökar i södra Sverige och närmar sig nu s k ”höggallring”. D v s att man tar ut grövre stammar än man sparar. ”Höggallring ökar risken för snö och vindskador, ger lägre volymproduktion, ökar behovet av extra gallringsingrepp och leder till längre omloppstider” enligt Skogsstyrelsen.
- Riksskogstaxeringen noterar en ökning av skadenivåer på sina provytor (stam & rotskador).