Studien, som publicerats i Nature Ecology & Evolution, bygger på klimatmodelleringar kombinerade med data från över en miljon träd i USA och Kanada.
Forskarna ser insekterna som det mest omedelbara hotet: mer än 60 procent av de undersökta skogsområdena väntas få en 30-procentig ökning av insektsangrepp till mitten av seklet. Bland annat förutspås svampspinnaren (Lymantria dispar) få en kraftig expansion i östra Nordamerika.
– De skogar vi har i dag är inte desamma som kommer att finnas 2040. Processen pågår redan, och status quo är inte längre hållbart, konstaterar medförfattaren Dr. Jonathan Davies, professor i skogsvetenskap och botanik vid UBC.
Boreal skog särskilt sårbar för nya klimatet
Klimatförändringarna skapar en mosaik av effekter, där historiskt svala regioner drabbas hårdast.
Nordliga och trädslag och träd som växer nära eller på berg som svartgran (Picea mariana), klippgran (Abies lasiocarpa) och gråvide (Salix glauca) spås få de största ökningarna av skadetryck.
Samma gäller för barrträd i British Columbia som limber pine (Pinus flexilis) och whitebark pine (Pinus albicaulis).
Samtidigt kan vissa ädellövträd i varmare klimat i sydöstra USA få ett minskat tryck när livsbetingelserna för vissa patogener försämras.
För skogsförvaltningen innebär resultatutvecklingen att riktade åtgärder krävs. Forskarna framhåller stärkning av trädslagsdiversiteten, aktiv övervakning samt etablering av skärmar eller barriärer genom saneringshuggning för att dämpa spridningsvägar.
Torka och sekundära skador hotar svensk skog
Enligt Sveriges nya nationella klimat- och sårbarhetsanalys innebär temperaturstegringen och förlängda vegetationsperioder en kraftigt ökad exponering för klimatrisker även här.
Torkstress i södra och mellersta Sverige minskar trädens tillväxt och återhämtningsförmåga, vilket i sin tur banar väg för sekundära skador i form av skadeinsekter och patogener.
Vid höga utsläppsscenarier bedöms samtliga elva analyserade klimatrisker för skogsnäringen och skogsekosystemen nå höga eller kritiska risknivåer vid seklets slut, med förlorad kolinlagring och försämrad markbördighet som följd.