På avstånd ser det ut som vilket mindre skogsområde som helst. Lite vått, kanske, men så befinner vi oss ju också strax intill kurorten Bad Buchau, nationellt bekant för sina helande källor och termiska bad. Det är först efter en studie av de cirkulerande vandrarna som det blir tydligt att det inte rör sig om någon normal skog. Vandrarna vandrar nämligen inte. De hoppar, skuttar och studsar.
Det ser udda ut när alla – från småbarnsfamiljer till äldre seniorer – hoppar jämfota fram längs promenadslingan. Ännu märkligare blir det när man inser varför: Skogen gungar. Några sträckor påvisar bara en mjuk spänstighet, medan andra gungar rejält.
”Wackelwald” (Gungande skogen) i Bad Buchau har på senare tid kommit att bli ett mycket populärt tyskt besöksmål, bland annat tack vare filmklipp som har spridits i sociala medier. Den lilla vandringsslingan är bara en knapp kilometer lång, men har hela åtta olika stationer – från fågeltornet via trädtelefonen till amfibiesjön – där vi får lära oss mer om skogen och dess invånare.
Fenomenet med den sviktande marken grundar sig i den mosse som gömmer sig under våra fötter. Torvbottnen under skogen är mättad med vatten strax under markytan, vilket gör att träd och andra växter inte vill söka sig nedåt särskilt långt. I stället flätar de ihop sina rötter till en flat väv, stark nog att bära upp både träd och spankulerande människor, men sviktande nog att ge efter för hopp och skutt.
För en maximal upplevelse finns det två grundläggande tips: Dels att besöka Wackelwald under årets regnigare månader, dels att flugviktare gör klokt i att slå sig ihop med lite mer substantiella besökare: Ju rejälare kroppsmassa, desto bättre gung!
FAKTA / GUNGANDE SKOGEN
VAD? Bad Buchau eller ”Wackelwald”, ett naturskyddsområde med en skog som gungar när man hoppar. Trädslagen som växer här är vattentåliga arter som glasbjörk, brakved, pil och en och annan gran. Sjön Federsee har även förhistoriska pålbyggnader som har förklarats som världsarv.
VAR? Bad Buchau ligger sex mil söder om Ulm i södra Tyskland. Den gungande skogen nås genom en kort promenad från stadens kurhotell.
HUR? För 15 000 år sedan smälte regionens glaciärer och bildade sjön Federsee, vars djupaste del många år senare försåg det lokala bryggeriet med isblock vintertid. I takt med att växtdelar och djurkadaver sjönk till botten förvandlades större delen av sjön till en mosse som man under industrialiseringen försökte omvandla till en granplantering, men när industrin lades ned under början av 1900-talet kom granen till större delen att ersättas av björk, pil och brakved. Redan från 1911 verkade naturvänner för att skydda området och under 1990-talet började man återställa den naturliga mossen. I dag är den ett fågel- och naturskyddsområde.
