Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Svenska Skogsplantor är ett affärsområde inom Sveaskog med huvudsyfte att ta fram skogsfrö och skogsplantor till såväl Sveaskogs egna skogar som en rad andra skogliga bolag och privata markägare. Omkring 40 procent av de leveransklara plantorna används inom organisationen, resten säljs.
Vibytorp utanför Hallsberg är en av totalt fem plantskolor inom Svenska Skogsplantors organisation, från Trekanten i närheten av Kalmar i söder till Kilåmon utanför Sollefteå i norr.
– Eftersom vi levererar både sydliga och nordliga provenienser behöver vi ha spridning över landet för att kunna matcha efterfrågan, säger Johanna Leijon som är platschef på Vibytorp.

Här jobbar 26 personer under hennes ledning och det är hon och kommunikationsansvarige Tom Jägestedt som tar emot när SKOGEN hälsar på. Det är i början av mars och årets första sådd har precis dragit i gång. Det ska bli ytterligare två; i slutet av maj och i början av juli. Målet är att under året dra upp 25 miljoner skogsplantor, varav den absoluta majoriteten är gran och tall.
Övriga trädslag är exempelvis lärk, björk, hybridasp, ek och klibbal. Lövet har ökat kraftigt på senare år, om än från låga nivåer.
– Svenska Skogsplantor levererade över två miljoner lövplantor i fjol. På totalen är det en liten andel, men det var en ökning med 50 procent jämfört med året innan. Det håller på att dra i väg och det är något vi jobbar fokuserat med, säger Tom Jägestedt.
Den första sådden pågår under ungefär två veckor och det är en intensiv period på Vibytorp. De fem stora växthusen som har stått tomma i några månader börjar nu åter fyllas med liv.

Eller nja, än så länge har inget börjat gro. Det kommer den tilltagande solexponeringen och värmen innanför plastväggarna tillsammans med vatten och näring att sätta fart på. Efter ungefär tio dygn börjar det grönska i de små krukorna, men det återkommer vi till i nästa artikel.
Så här års, när det är kallt ute, behövs två pannor per växthus för att hålla rätt temperatur. Tidigare värmdes växthusen upp av oljeeldning, men sedan några år har de ersatts av betydligt miljövänligare pelletspannor.
– Granen vill ha 20 grader dygnet runt. Tallen har också 20 grader på dagen, men trivs bäst med en sänkning till 18 grader nattetid, berättar Johanna Leijon.
Vid den första sådden sätts två varianter av både tall och gran. Dels direktsådd i den kruka som plantan sedan fortsätter att växa i under hela säsongen, dels en så kallad mikrosådd i avsevärt mindre krukor. Dessa kommer att behöva planteras om i de större krukorna efter ett tag.

Det innebär ett arbetsmoment mer och mikroplantorna kräver även mer skötsel, men det är mödan värt enligt Johanna Leijon:
– Mikrosådden gör vi för att spara utrymme och energiåtgång i växthusen. Med mikroplantorna får vi plats med fyra och en halv miljoner plantor på samma utrymme som en miljon av de stora krukorna behöver, säger hon.
Kapaciteten på Vibytorp uppgår till 162 000 plantor per timme för mikrosådden och 28 000 i den traditionella sådden. Under vårsådden är det aktivitet på anläggningen dygnet runt. Delar av personalen jobbar treskift för att få fröna i jorden, eller substratet, som det heter på fackspråk.
Substratet har av tradition utgjorts av odlingstorv, men torvbrytning är en källa till koldioxidutsläpp och Svenska Skogsplantor försöker komma bort ifrån materialet. En metod är att blanda ut det med annat material, till exempel bark, pimpsten och kompostjord. I dag används även en träfiberblandning som inte bara har ett lägre klimatavtryck än odlingstorven, utan också ger en positiv effekt på plantornas rotutveckling.
– Målet är att minska utsläppen med 60 procent till 2034. I det substrat vi använder nu är 50 procent av odlingstorven utbytt mot bland annat träfiber, säger Johanna Leijon.
Hur det går för de små fröna i sin nya miljö ska vi titta närmare på i kommande nummer av SKOGEN.


