Per Hilbert – Vi tar det som växer bra. Det som vi tror växer bra i morgon och om femtio år, då det troligen är varmare här, säger Per Hilbert (bilden). Han är seniorkonsult och före detta vd på den danska skogsägarföreningen Skovdyrkerne (skogsodlarna på svenska) och har tidigare även varit jägmästare på Jylland.
Han är noga med att påpeka att hans åsikter kanske inte gäller för alla danska skogsaktörer eller skogsägare och att certifieringarna har regler, men för övrigt ser han inte varför man skulle begränsas till de trädslag som kan kallas inhemska.
– Vi har exempelvis i många år använt douglasgran från västra USA, ek från östra USA och lärk från Japan. Nu tittar vi söderut inom EU på den äkta kastanjen. Enligt Per Hilbert finns det många bra erfarenheter av exoter, men contortan är ett undantag:
– Den har dålig form och stabilitet och frösår sig på platser där den inte ska vara. Men den danska skogslagen föreskriver ingenting, utan den enskilde skogsägaren kan välja trädslag fritt.
Japansk lärk provas i Danmark.Särskilt på västra Danmarks sandiga och utsatta jordar växer införda barrträd och verkar klara sig bättre och producera mer än lövträden. De vanligaste trädslagen över hela Danmark är annars gran, bok och ek, men sitka, douglas och lärk betyder allt mer.
Skovdyrkernes främsta uppgift är rådgivning och ofta organiserar och förmedlar man skogliga åtgärder.
– De flesta skogsägarna saknar maskiner, skoglig erfarenhet och marknadskontakter och skogsegendomarna är små, 89 procent är mindre än tjugo hektar. I Danmark är skogarna i allmänhet planterade och odlade och trots öppenheten för trädslag är det gamla sättet att plantera dansk skog ganska enahanda – trädslagsrena skogar täcker sjuttiofem procent av skogsarealen men som inte nödvändigtvis är gran. Rena lövskogar växer på cirka 42 procent av skogsarealen enligt myndigheten Naturstyrelsen. Det pågår en livlig diskussion om skogsetablering och staten, som äger knappt en fjärdedel av skogarna, mixar trädslag på sina marker. Om skogsägaren söker statliga bidrag till skogliga åtgärder krävs blandning.
– En ständigt aktuell fråga är pressen på produktionsskogen att samtidigt hantera natur, biodiversitet och produktion, säger Per Hilbert. Eftersom vi inte har Sveriges stora skogsindustri är kanske skogsorganisationerna en smula defensiva och naturorganisationerna starkare. Statens skogar är välskötta och har tjänat som förebild, men den danska motsvarigheten till Sveaskog har nu fullständigt ändrat politik och produktionen betyder minimalt i förhållande till biodiversitet och allmänhetens intressen. De flesta privata skogsägare vill dock inte ändra sig i samma omfattning.
Skovdyrkerne deltar också i diskussionen om självföryngring eller plantering.
– Vi planterar mest, men har inget emot självföryngring där det är möjligt. Över huvud taget är vi inte så kategoriska – vi hoppar inte på alla modetrender, utan anser att skog är mer långsiktigt. Det måste inte vara på det ena eller det andra sättet. Lyckligtvis är lagstiftningen ganska rimlig och visar tillit till skogsägaren. Staten behöver inte detaljreglera Danmarks skogar, anser Per Hilbert.
SKATTESYSTEM VILL SE VINST
För den enskilde är det förstås stor skillnad om skogen betraktas som hobby eller som näringsverksamhet, men det danska skatteverket har synpunkter på att skog ibland visar underskott under tjugo år – är det verkligen en professionell ekonomisk aktivitet?
– Vi råder skogsägarna att vara noga med sina faktauppgifter och inte provocera skatteväsendet, säger Per Hilbert på skogsägarföreningen Skovdyrkerne. Faktum är ju att mycket få kan leva av sin skog i Danmark, men många tycker det är trevligt att jaga och äga en skog runt huset. Men skogsskötseln kan vara professionell ändå och de flesta önskar överskott i driften.
SKOGEN 8/2017