Här gallras mot gnaget

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Grangallrat
Det aktuella beståndet som förstagallras är 28 år och det hade gått att vänta, men Åke Hammarskjöld vill ligga tidigt med åtgärderna i skogen.
VILTSKADOR. I ett småländsk granbestånd pågår just nu ett experiment. Här gallras bara längs med varannan stickväg för att man ska kunna se om omfattningen av kronhjortens skador påverkas. 

Kronhjort som betar av barken på unga granar är ett stort problem på många håll. Skadorna betyder ofta att första stocken får röta och blir massaved i stället för välbetalt timmer. 

Annons
Annons

Åke Hammar­skjöldÅke Hammar­skjöldI en grangallring på Tuna gård utanför småländska Vimmer­by gör man med anledning av det ett experiment. Hela avverkningen på fem hektar planläggs som vanligt, men för att se om det blir några skillnader på ­skadornas omfattning gallras tills vidare bara längs med varannan stickväg. 
– Vi hade kunnat dela bestån­det i två delar och gallrat en av dem, men jag tror inte att vi hade fått ett rättvisande resultat då, säger Åke Hammarskjöld som förvaltar och äger gården.

Tuna är en större gård med totalt 2 200 hektar mark, varav 1 800 hektar är skog. Det aktuella beståndet är ett G28-bestånd och 28 år gammalt.
– Vi gallrar generellt två gånger och ligger tidigt med båda gallringarna för att få stormfasta bestånd. I detta bestånd hade det väl gått att vänta något år, men vi vill gallra tidigt och också avsluta tidigt. 

Det här är en metod som Åke Hammarskjöld har varit trygg med, men när kronhjorten förstör i nygallrade bestånd och kraftigt sänker värdet förändras förutsättningarna. Rätt utförd kvalitetsgallring kan då ändå bli fel och man måste våga ifrågasätta gamla sanningar, resonerar han. Ökar risken för skador efter gallring och vad är egentligen rätt metod? 
– Det här är ett fint gran­bestånd som behöver förstagallras. Än så länge är det utan stora skador, men eftersom kronhjorten har ökat i det området är det förmodligen bara en tidsfråga. 

Läs hela artikeln i SKOGEN 1/2020.
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt - som prenumerant eller lösnummer

Text: Thomas Adolfsén

 

Publicerad:
  • Ringbarkad ek

    Utdragen död mångas bröd

    RINGBARKA. Död ved är ju bra för mångfalden, men en del död ved är ännu bättre än annan. Ringbarkade träd som torkar långsamt står längre innan de faller och gynnar många arter.
  • Annons
  •  Jacob Edlund

    Matriser ska bort

    VIRKESMÄTNING. Metoden för uträkning av virkesvolymer via matris är inte tillräckligt bra. Nu ska matriserna bort, men det tar två år innan Biometrias nya regler blir ett krav på virkes­köparna.
  • Granbarkborreangripen skog

    Fyrdubblad premie och trixande

    Borre, brand och blåst ökar risken för skogs­skador – och vikten av bra försäkringsskydd. Möt skogs­ägarna som fick chockhöjd premie och bytte bolag, en annan som fick en faktura i stället för ersättning för stormskadorna samt ett försäkringsbolag som vill arbeta förebyggande.
  • Annons
  • Granvägg

    Goda granar och brunsås

    Kategorier: skogens mat, recept
    I temat Skogens mat kan du läsa om skoglig restaurangmat, maskinförarnas lunchlådor samt få en massa tips om goda granar och andra delikatesser.
  • Så förändras virkespriserna i ditt län

    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni. Virkesbörsens har sammanställt en lista som visar prisförändringarna län för län.
  • Annons