Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Vad som är det bästa med att driva ett sågverk? Per-Anders Fransén, vd för Björkträ Timber i Arbrå i Hälsingland, behöver ingen lång betänketid för den frågan:
– Nöjda kunder! Det är roligt att ta fram och producera grejer som uppskattas hos kunderna, svarar han snabbt.
Det är också ett omväxlande jobb.

– Jag är rätt ofta ute i produktionen, kanske mer än jag borde, men jag gillar det. När det blir problem får man fixa med något tills det snurrar på igen.
För ett par år sedan genomförde företaget en större investering när de gamla sågklingorna byttes ut mot ett mer datoriserat och modernt bandsågverk. I dag köper företaget in omkring 16 000 kubikmeter fub björkkubb om året. På tok för lite egentligen, enligt Per-Anders som helst vill komma upp i åtminstone 25 000 kubikmeter om året. Eller till och med ännu mer:
– Kapaciteten finns för det dubbla jämfört med det som vi sågar i dag, säger han.
Teoretiskt finns förutsättningarna alltså att växa rejält och kanske gå från enkelskift till tvåskift i produktionen. Begränsningen finns enligt Per-Anders inte i att kunder saknas. Det är bristen på råvara som håller tillbaka.
Han har därför en förhoppning, eller om man så vill en uppmaning till alla inom den skogliga värdekedjan:
– Jag tror på framtiden med gallringar och slutavverkningar där det kommer ut mer och mer björk ur skogen. Min önskan är att alla aktörer i näringen tänker till och jobbar för att det ska finnas lövsågverk i Sverige. Vi behöver nå ut till markägarna och visa att här finns ett sortiment med mer värde än vad det blir i massakoket.

Exakt hur mycket mer vill han inte gå in på, det är upp till markägare och inköpare att förhandla om.
Per-Anders har jobbat på sågen sedan 1998 och leder nu verksamheten sedan pappan Bror-Inge Dahlgren gick bort för något år sedan. Det var ett lyckat sammanträffande som gjorde att Bror-Inge började såga björk i mitten av åttiotalet.

– Pappa hade en byggfirma och där ingick ett litet sågverk. En gammal skolkompis till honom hade en sambo från England som berättade att det fanns ett stort behov av björk till möbelindustrin där, berättar Per-Anders.
Så ett lass med kubb köptes in, sågades upp och skeppades till England. Och på den vägen är det.
– På den tiden fanns det flera i regionen som sågade björk, men nu är det bara vi kvar.
Sågutbytet i dag ligger på omkring 50 procent, vilket innebär 8 000 kubik sågad vara till framför allt möbelindustrin. Hälften går till svenska snickerier och träföretag och resten exporteras till övriga Norden samt England, som har varit en viktig marknad genom alla år.
Råvaran kommer från skogsbolag och skogsägarföreningar från Uppland i söder till Härnösand i norr. Björkträ Timber gör få direktaffärer med markägare utan samarbetar med ett antal aktörer som Mellanskog, Rundvirke skog, Holmen, Sveaskog, Billerud, Norra Skog samt Norrhälsinge skogsägarförening. Det är till dessa aktörer som intresserade skogsägare ska vända sig till om de tror sig ha sågbar björk på sin fastighet, tipsar Anders.

Kraven är ganska blygsamma: Hyfsat raka stammar i 320 centimeters längder med maximalt 33 procents rödkärna av diametern är det som gäller. Toppdiametern ska vara minst 16 centimeter under bark, men grovleken i bottenstocken har ingen betydelse eftersom man sågar osorterat. Stockar som i ett stort sågverk för barr skulle ratas som övergrovt är alltså inga problem här.
Som mest aktivitet på området är det på fredagar. Då rullar lastbilarna in och
Biometria har en person på plats för att mäta in virket.

Förhoppningsvis kommer det in tillräckligt med råvara för att hålla de 20 anställda vid sågverket i arbete tills nästkommande fredag. Om inte kan man fylla ut med gran som en nödlösning.
– Vi sågar lite gran som komplement när det är dåligt med björkråvara. Då handlar det mest om emballageprodukter, säger Per-Anders.
Men i första hand bjök, alltid björk. Det finns avsättning här och nu och även framöver, säger han:
– Skogsägarna behöver känna till att det finns en stor och stadig efterfrågan på sågbar björk. Om vi fick alla at dra åt samma håll skulle vi kunna fylla hela timmerplan här med björktimmer.