Här finns nya råd om blandskog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Röjningsinstruktörerna Jannicke Modell Røhmen och Mathilda Clausén Wingårdh visar hur en blandskog anläggs. Foto: Johan Heurgren.
Den rådgivande webbplatsen Skogskunskap har en ny avdelning om skötsel av blandskog. Där finns också två nya filmer om blandskog.

Den nya sektionen i Skogskunskap beskriver blandskogens för- och nackdelar samt hur den kan skötas under olika faser, skriver Skogforsk i ett pressmeddelande.

Annons
Annons

Där får man exempelvis veta att en blandskog inte är en helt avgränsad egen skogstyp. Många av våra ”vanliga” skogar av tall, gran eller lövträd är ofta en blandskog under åtminstone en del av sin omloppstid. 

I ungskogsfasen finns ofta en stor inblandning av trädslag som föryngrar sig med frö, rotskott eller har levt kvar sedan tidigare. Hur denna skog utvecklas beror dels på röjningen, dels på trädslagens inbördes konkurrens. Vanligtvis minskar andelen blandskog när skogen nått gallringsålder. Ibland kan dock blandningen tillta med tiden, till exempel när gran etablerar sig i en uppvuxen tallskog. En blandskog kan alltså ses som ett temporärt fenomen.

Vill man behålla en trädslagsblandning under hela omloppstiden ställs lite större krav på vård av de enskilda träden. En björk behöver ett större utrymme för att inte konkurreras ut av granen, för att ta ett exempel. Svagt konkurrerande trädslag som riskerar att slås ut i röjningar och gallringar behöver finnas i större proportioner i unga år för att det fortfarande ska finnas en blandning i den mogna skogen.

Skogskunskap har också tagit fram två nya filmer om skogsskötsel.

– Vi kan väldigt lite om skötsel av blandskog i Sverige. Vi behöver lära oss mer om det,  Forskningen om blandskog är i sin linda i Sverige, medan vi har ägnat ett århundrade åt att undersöka hur rena tall-, gran- och lövbestånd påverkas av skogsskötseln, säger Johan Sonesson, forskare på Skogforsk, i filmen ”Blandskog – en mångfald av valmöjligheter”. 

I en annan film berättar forskare från SLU om vår vanligaste blandskog, den med gran och tall och varför det inte är självklart vilket av trädslagen som kommer att växa bäst. Båda filmerna är en del i ett rådgivningsmaterial som har tagits fram för Skogskunskap.se.

En blandskog kan definieras på många olika sätt. I statistiken betraktas ett bestånd som blandskog om inget trädslag dominerar till mer än 65 procent Med den definitionen finns ungefär 28  procent blandskog i vårt land. En ökad andel blandskog bidrar till variation i skogslandskapet och blandskogen anses sprida riskerna för skogsägaren när skogen drabbas av storm, torka, brand och skadegörare. Samtidigt innebär blandskogsskötsel en lite större utmaning, särskilt om skogsägaren vill bibehålla blandningen under hela omloppstiden. En skogsägare får också räkna med lite lägre virkesproduktion i blandskogen.

Fakta: Skogskunskap är en guide om skogsskötsel. Där finns fakta, filmer och digitala verktyg. Innehållet har tagits fram i samverkan mellan forskare och praktiker. Skogskunskap produceras av Skogforsk i samarbete med LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen.

 

 

 

 

Publicerad:
  • Virkesstudion #45 – svensk skogsstrategi

    I dagens avsnitt träffar Virkesstudion personer som på olika sätt arbetar med den svenska skogsstrategin.
  • Annons
  • ”Attityden mot skogsbruket måste ändras”

    SKOGENdebatt. Skogsbruket får allt sämre lönsamhet samtidigt som pålagorna ökar och äganderätten inskränks. Hur kan beslutsfattare göra så mot en näring som är så viktig för Sverige? Ändra attityd!  Det säger Karin Brunsberg, praktiker i skogsbruket sedan 50 år.
  • Äganderätten oroar mest

    Fler skogsägare än i fjol tror på ökade timmer- och fastighetspriser. Men äganderätten oroar allt fler, enligt Skogsbarometern.
  • Annons
  • Jenny Book

    Ny på jobbet: Jenny Book

    I april tog Jenny Book över ­kommunikationen på John Deere Forestry efter Dieter Reinisch som nu går i pension efter många år på företaget.
  • Frisk ask kartlagd

    I snart 30 år har askskottsjukan dragit fram som en löpeld över Europas askbestånd. Men vissa individer står emot. Nu har forskare funnit genetiska skillnader mellan motståndskraftiga och känsliga träd.
  • Annons