Bengt Hansson skogs- och lantbruksstiftelse för främjandet av skogsbruk äger en skogsfastighet på drygt 243 hektar i Kalleberga i Blekinge, där man bedriver försök med bland annat icke inhemska trädslag.
Ett av fastighetens bestånd är en granskog som planterades i slutet av 1960-talet och aldrig har gallrats. Nu kan det slutavverkas och det har en hög virkesvolym.
– Om vi räknar lågt så är det 800 skogskubikmeter per hektar. Om vi hade fått tusen kronor per skogskubikmeter så är det lätt att räkna, men förmodligen hade vi fått en hundring till här, säger Johan Ardegård.
Han och Johan Harrysson som båda sitter i stiftelsens styrelse fascineras av hur bra det kan bli i ett bestånd som inte sköts så intensivt under omloppstiden. De tycker att det finns mycket för skogsägare att inspireras av. Den viktigaste frågan att ställa är: Varför ska man gallra?
Övertog ogallrad skog
Stiftelsen övertog skogen efter den tidigare ägaren Bengt Hansson som levde fram till 2016. Han var en skogsägare som skötte sin skog extensivt och inte gallrade bestånden.
Resultatet blev ett slutavverkningsmoget bestånd med en stor virkesvolym. Trots att omkringliggande skog har drabbats av granbarkborrar har detta bestånd klarat sig från större insektsskador. Det har inte heller fått några stormskador, vilket till viss del kan förklaras av att det skyddas av ett äldre bestånd i söder.
Men Johan Ardegård och Johan Harrysson tror också att det faktum att beståndet aldrig har glesats ur gör att det blivit mer robust.
En del självgallring har det dock blivit, det vill säga de klenaste träden har dött och ramlat ner. Om en låggallring hade gjorts när beståndet var cirka 25 år hade de klena träden som nu dött plockats ut.
Gallring för slutavverkning
– Det behövs en gallring i ett bestånd för att få upp medelstammen. Men då ska man inte tänka att man tjänar så mycket pengar på den, utan gallringen görs för att skapa en bra slutavverkning, säger Johan Ardegård.
Som skogsägare bör man se till att gallringen utgår från den enskilda platsen. Marker med lägre bonitet klarar inte lika många träd och där kan det behövas två gallringar under en omloppstid.
– Man måste sköta röjningarna väl. Sedan räcker det ofta med en gallring och den behöver inte vara så tidig, säger Johan Harrysson.
De tycker att små gallringsmaskiner med fördel kan användas vid gallring på bra boniteteter där marken orkar bära ett högt stamantal. Med små maskiner blir stickvägarna blir smalare.
– Då minskar risken för stormskador, säger Johan Harrysson och Johan Ardegård.
På magrare mark där man inte kan ha så hög stamtäthet går det lika bra med normalstora maskiner, anser de.