Här är skogsträffarna som lockar flest 

Skogsstyrelsen erbjuder träffar och webbkurser som oftast är kostnadsfria för skogsägare liksom avgiftsbelagda yrkesutbildningar.   

Anna Petersson jobbar på Skogsstyrelsens rådgivningsenhet. Enligt henne ligger vissa teman i tiden. Just nu handlar det om att rusta skogens motståndskraft.  

– Vår rådgivning, som inkluderar träffar och informationsspridning via webb och vår tidning Skogseko, varierar en del beroende på regeringsuppdrag.  Just nu är våra mest prioriterade teman klimat, artskydd och återvätning, berättar hon.  

Läs även:
Skogsägarnas favorit fyller 25

Ett ämne som intresserar många är artskydd. Sannolikt för att det är ganska mycket att hålla reda på. Ungefär 20 procent av dem som deltog i träffar hos Skogsstyrelsen 2025 valde ämnen som hade med förebyggande artskydd att göra. I andelen ingår både skogsägare och yrkesfolk.  

Under året räknade Skogsstyrelsen med totalt 18 000 deltaganden i rådgivande aktiviteter.  

Intresset för utbildningar i hyggesfritt är också stort bland landets skogsägare, och förmodas öka.  

– WWF gjorde nyligen en undersökning där 30 procent av skogsägarna uppgav att de skulle vilja bedriva hyggesfritt skogsbruk om de hade mer kunskap. Vi ser ännu inte något motsvarande intresse i form av kursförfrågningar, men resultaten tyder på att efterfrågan på utbildningar om hyggesfritt kan öka framöver, säger Per Hallgren, ansvarig för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet.  

Motorsåg och röjsåg – svårslagna klassiker

En utbildning som börjar klättra i popularitet, från en låg nivå ska tilläggas, är grundutbildning för skogsägare. Den är på 3 x 8 timmar som till stor del tillbringas i fält.  Här lär man sig bland annat mäta virkesförråd, trädslagslära och att bedöma bonitet.  

– Hit kommer skogsägare som antingen är nya eller känner sig nya. Man kan ju känna sig som ny med skog fast man haft den ett tag. Samhörigheten med andra skogsägare brukar uppskattas, säger Anna.  

Ständigt populära är kurserna i motorsåg och röjsåg. Här utbildas mellan 500 och tusen personer per kategori årligen.  

Utbildningar om skogsskador lockar också många deltagare liksom digitala träffar om att bli en bättre beställare av skogliga tjänster.  

Även för dem som jobbar med myndighetens yrkesutbildningar märks ett ökat intresse för artskydd. Per berättar om en ny utbildning som tagits mot väl. Den heter Artskydd i praktiken och vänder sig till avverkningsplanerare och andra skogstjänstemän.   

– Artskydd upplevs som väldigt komplicerat men jag vill ändå säga att det går att lösa på ett hanterbart sätt.  

Men kursvärlden är som sagt föränderlig. Frågan är hur utbudet kommer att se ut framöver. Vissa svar kan ges redan idag. Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram en standard och anvisningar för bygge av skogsbilvägar. Här ingår också att utbilda om vad som gäller.  

– Det där med skogsvägar tillhör ju en del av skogsägandet som kanske inte är så lustfylld. Samtidigt är det den största investering man gör. Vägen kräver underhåll och man måste antagligen sitta i någon vägförening, man behöver kunskap, säger Per Hallgren.  

Han ser också tecken på att utbildningar i artskydd kan komma att breddas.  

– Tidigare i svenskt skogsbruk och naturvård har vi fokuserat mycket på  

generella naturvärden. Men artskyddet, som ju härstammar från EU-lagstiftning, är här för att stanna. Det finns flera artgrupper i fridlysningsreglerna som ännu inte spelat så stor roll i skogsbruket, men som sannolikt kommer att göra det framåt, till exempel fladdermöss.