Här är Skogens pristagare

Bild för Anders Danielsson Written by Anders Danielsson On the
Pristagare Tomas Lundmark. Foto: Johan Gunséus.
Föreningen Skogens finaste utmärkelse går i år till professor Tomas Lundmark, en hyllad pedagog som enligt juryn bland annat visar att väl förvaltad kan skogen ge mer till alla – men inte allt till någon.
Årets mottagare av Greve Carl Bernadottes skogspris är Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel på institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU i Umeå. I nomineringen kan man läsa att han ”som ingen annan” tar ”ett samlat grepp och visar hur vi kan sköta skogen aktivt för att få mer produkter, mångfald, klimatnytta och upplevelser. Men han visar också att vi måste se ekosystemens gränser. Att skogens gåvor kräver människans vägval.”
Tomas Lundmark är känd som en stor pedagog, inte minst när det gäller att förmedla såväl sin egen forskning som skogens roll för klimatet till beslutsfattare och en bredare allmänhet. ”I de bipolära debatter som lätt uppstår kring begränsade resurser visar Tomas pedagogiskt att det finns en mångfald av tänkbara vägar – och att vi måste välja. Lyssna på forskarna! Tomas visar att väl förvaltad kan skogen ge mer till alla, men att den inte kan ge allt till någon”, skriver juryn.
Förra året publicerade han rapporten ”Skogen räcker inte till” där han konstaterar att krävs stora insatser dör att öka virkesproduktionen om den växande efterfrågan på skogsråvara ska kunna mötas av inhemska resurser. Om det ens är möjligt, sa han då.
Samma tankegångar luftade han i en intervju i SKOGEN året innan (nummer 2/2019).
– Alla förväntningar på skogens bidrag till hållbara material och drivmedel är uppenbarligen betydligt större än vad dagens skogstillväxt kan tillhandahålla uthålligt, sa han bland annat.
Om marknaden får bestämma kommer råvaran alltid att räcka till, men bara till dem som har bäst betalningsförmåga, påpekade han. Det är inte samma sak som att råvaran räcker till det som politiken vill, sa han och riktade en uppmaning till de styrande: 
– Politikerna måste bli mer aktiva i dialogen om skogen och konkretisera vad man egentligen vill med skogens framtida nyttjande.
Skogsägarna måste veta vilka incitament som krävs för att det ska vara intressant att sköta skogen på ett sätt som ger mer tillväxt och ökad avverkning, betonade han.
Tomas Lundmark är född 1955 i Burträsk i Västerbotten. Han disputerade 1996 i skogsskötsel och har bland annat arbetat som chef för försöksparkerna i Vindeln, Future Forests och SLU:s skogsvetenskapliga fakultet.
I SKOGEN 4/2021 kan du läsa en personlig intervju med Tomas.
 
 
DE FÅR GULDKVISTAR
 
Camilla Sandström, född 1967, är professor på statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet och forskar om hållbar landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning. Hon är ledamot i KSLA sedan 2014 och just nu t f programchef på Future Forests, där hon har varit biträdande programchef i sex år.
Hennes forskning, skriver juryn i sin motivering, ”sprider ljus över hur människor och grupper kommunicerar med varandra, hur olika delar av samhället möts i konfliktsituationer och att det är en naturlig del av samhällsutvecklingen. För konflikter driver idéer. När de hanteras rätt.”
Tillsammans med Annika Nordin och Erland Mårald har Camilla lanserat begreppet reflexivt skogsbruk. Det handlar om hur vi handskas med de tankar och handlingar som styr skogen, skogsbruket och skogspolitiken. Målet är att öka samhällets förmåga att bevara och utveckla skogen som resurs och miljö och finna en gemensam väg framåt. 
”Alla älskar skogen på sitt sätt. Camillas forskning visar hur vi bättre kan göra det tillsammans”, skriver juryn.
I SKOGEN/3/2021 berättar Camilla om varför hon anser att skogen behöver ett nytt samhällskontrakt. 
Foto: Ina-Theres Sparrok.
 
Johan Kuylenstierna,  född 1965, är bland annat naturgeograf, klimatforskare och miljödebattör som nyligen har tagit över som ordförande för Klimatpolitiska rådet efter flera år som vice ordförande. Rådet är myndighet i form av ett oberoende, tvärvetenskapligt expertorgan som bland annat ska utvärdera om regeringens förda politik är förenlig med klimatmålen. 
Han är även ledamot i styrelserna för Sveaskog, WWF Världsnaturfonden, Göteborgs universitet, Ecogain och Axfoundation. Han är vidare adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms universitet samt ledamot av KSLA. Mellan åren 2012 och 2018 var han chef för Stockholm Environment Institute och han har även arbetat med vattenfrågor på FN:s mat- och jordbruksprogram FAO och Stockholm International Water Institute samt arbetat med klimatforskning i både Arktis, Antarktis och på Eldslandet. 
Just Johans mångsidighet är, enligt juryns motivering, ”sinnebilden för hans eget budskap om att Sverige kan bli fossilfritt före många andra: Genom samverkan och synergier. Tillsammans klarar vi det om vi vill.”
Foto: Niklas Björling.
 
Lars Stigsson, född 1953, är kemist och entreprenör och grundare av företaget Sunpine som tillverkar diesel av tallolja, en restprodukt vid produktion av pappersmassa. Nyligen utökade företagets fabrik sin produktionskapacitet till 150 miljoner liter diesel per år. Det är en fördubbling och innebär att Sunpine kan leverera tre procent av Sveriges dieselbehov.
Lars Stigsson har dessutom dragit igång företaget Tree To Textile som ska utveckla framställningen av miljövänliga textilfibrer ur trämassa. Bland företagets delägare märks Ikea och H&M.
Ett annat av Lars projekt är företaget Sun Carbon som arbetar för att producera förnyelsebara bränslen ur biprodukter från skogsindustrin som lignin.
”Tack vare Lars har hjärtat börjat klappa snabbare hos Sveriges skogsbrukare”, skriver juryn. ”I många generationer har de redan levererat virke till viktiga vardagsvaror, från toalettpapper till hela hus. Nu är de med och levererar förnybarhet till ännu fler delar av samhället. Lars Stigsson får skogen att göra ännu mer nytta.”
 
DE BELÖNAS OCKSÅ PÅ PRISUTDELNINGEN
Årets pristagare mottar sina priser vid Forum för bioekonomi som webbsänds den 20 april. Då kommer även fjolårets pristagare att få sina. De är:
Greve Carl Bernadottes skogspris: Göran Örlander, senior rådgivare på Södra och ledamot i Skogforsks styrelse. Tidigare bl a skogsstrateg på Södra och ordförande för Skogforsk. Läs intervju i samband med priset i SKOGEN 8/2020.
Guldkvist: Kerstin Dafnäs, ordförande i Spillkråkan (SKOGEN 10/2020).
Guldkvist: Svante Axelsson, samordnare på Fossilfritt Sverige (SKOGEN 11/2020).
Guldkvist: Tomas Gullberg, verksamhetsledare på Säker Skog (SKOGEN 9/2020).
Publicerad:
Bild för Anders Danielsson
Anders Danielsson
Redaktionssekreterare
  • Kraftiga skogsbränder kan öka kolupptag

    Kategorier: skogsbränder, kolupptag
    Skogen som växer upp efter en skogsbrand kan, under vissa förhållanden, kompensera för brandens kolutsläpp, enligt amerikanska klimatforskare.
  • Annons
  • Drifttid upp, prestation ned

    Uppstädning efter stormar drog sannolikt ned skogsmaskinernas effektivitet i den senaste produktivitetsundersökning som gjorts.
  • Fossilfritt hela vägen till kund

    Södra lanserar nu produkter där ingen fossil energi använts vare sig inom framställning eller transport.
  • Annons
  • ”Produktivitet får inte gå ut över kvalitet”

    När kraven på lönsamhet, produktivitet och hänsyn ska samsas är det upp till entreprenören och ytterst maskinföraren att lösa ekvationen. Just produktivitet är ett laddat ord och många vill hellre prata om kvalitet.
  • Ny klassning av bränsleved

    Den 13 september inför Biometria klassning av bränsleved i två klasser, prima och utskott.
  • Annons