Leif Jougda Specialist skogsbruk-rennäring, Skogsstyrelsen tilldelas Greve Carl Bernadottes Skogspris
Det var en gång en skogsman i Västerbottens inland som funderade mycket över hur man skulle kunna utveckla samverkan mellan skogens olika intressenter. Han hade förmågan att öppet lyssna in andra och väga samman olika markanvändningsintressen med sikte på ett mångbruk av skogen. Den mannen var Leif Jougda.
Leif Jougda är Renbruksplanernas ”pappa”. Under många års arbete i fjällnära skogar har han byggt upp ett grundmurat förtroende bland såväl renskötare som skogsägare. Renbruksplanerna används för planering av renskötseln men också som underlag för samrådsdiskussioner med andra markanvändare. Ett gott exempel på lokal samverkan i praktiken.
Leifs tankar var också starkt bidragande till att Europas första modellskog startade i Vilhelmina 2004. Den ingår i ett internationellt nätverk av modellskogar som syftar till att utveckla partnerskap och arenor för hållbart skogsbruk i ett landskapsperspektiv.
Många använder de vackra orden dialog och samverkan. Leif Jougda har gjort verklighet av dem – ett pionjärarbete som har gjort skillnad. Han är en mycket värdig mottagare av Greve Carl Bernadottes Skogspris till främjande av det svenska skogsbruket.
Annika Nordin, Programchef, Future Forests, tilldelas en Guldkvist
Förr svarade skogsforskningen främst på två frågor: Hur kan vi hushålla med skogen och hur kan vi odla mer virke? I dag ligger fokus på en mångfald av ekosystemtjänster, på miljötjänster, sociala och kulturella nyttor. Många fler grupper av människor har samtidigt börjat engagera sig i hur skogen sköts.
Men skogarna är inte obegränsade. Därför måste forskningen ge vägledning hur skogen kan ge så mycket som möjligt av allt. Och hur man kan kompromissa när det inte räcker.
Biologi, teknik, ekonomi och matematik måste numera möta beteendevetenskap, samhällsvetenskap och konfliktteori i komplexa kunskapsnätverk.
Som ledare för det omfattande forskningsprogrammet Future Forests har professor Annika Nordin i denna anda gift ihop disparata forskningsfält och fört samman forskare från vitt skilda fakulteter och med mycket växlande bakgrund. Samtidigt har hon fört ut forskningen och kunskaper om svenskt skogsbruk i världen.
Annika Nordins insatser inom forskningen har stor betydelser för hur en allt mer komplex skogssektor ska kunna hantera en allt mer komplex omvärld.
Mats Hannerz, VD och vetenskapsredaktör, Silvinformation tilldelas en Guldkvist
De digitala medierna har på kort tid blivit en central del av skogsbrukets kunskapsöverföring. Internet tar nu i stor utsträckning över som medium för att skogsbruket ska kunna utvecklas för varje generation av skogsfolk, för varje årgång. Men samtidigt är webben ett flyktigt medium. Det är lätt att lägga ut material, så lätt att kvalitetssäkringen blir lidande.
För att god kunskap verkligen ska spridas krävs en kombination av kompetens inom fackområdet, datateknik och pedagogik. Mats Hannerz har en helt unik position som mittspelare i detta arbete. Hans djupa insikter rör sig från forskningens grundarbete över tekniken, bilderna och det skrivna ordet till mottagarens sätt att fungera. Med denna bredd lyckas Mats Hannerz använda den digitala teknikens fantastiska möjligheter för att omvandla smal forskning till utbredd och uppdaterad praktik i skogen. Och detta gör han totalt utan åthävor och utan att tumma ens en aning på kvaliteten i arbetet. Det är inte konstigt att hans tjänster tas i bruk runt om i skogssektorn för att nå ut med kunskap.
Mats Hannerz är en unik länk mellan forskning och tillämpning. Han har mycket stor betydelse för att ny kunskap tas tillvara i skogsbruket i stället för att bli liggande på institutionernas bokhyllor.
Katarina Levin, Sågverkschef Tunadals sågverk, SCA tilldelas en Guldkvist
Katarina Levin har varit chef för Sveriges största sågverk och har nyligen övergått till att bli chef för det näst största, med ansvar att genomföra en investering på en halv miljard. I båda fallen är ambitionen att höra till Europas yppersta sågverkselit. Hon sågar mer än en miljon kubikmeter timmerstockar varje år och förvaltar ett kapital på runt en miljard. Men all hårdvara och hårdvaluta till trots, börjar hon varje presentation av sitt sågverk med att visa på anläggningens värdefullaste tillgång – de medarbetare som kör sågen.
Katarina har ett ledarskap där hon försöker utveckla varje medarbetare och där hon söker laganda och en gemensam strävan mot ett tydligt mål. Katarina finns med på Veckans Affärers lista över de hundra mest framgångsrika kvinnorna i svenskt näringsliv och röjer väg för hundra- och tusentals andra kompetenta och kunniga kvinnor inom skogsbruk och skogsindustri på deras väg mot de mest ansvarsfulla och utsatta positionerna.
Katarina Levin har höjt ribban för både produktion och ledarskap. Hon visar vägen för svensk träindustri, både som yrkesfält och global affärspartner.