Köparen betalar för åtgärder som ska gynna den biologiska mångfalden på elva hektar skogsmark som annars skulle ha brukats på vanligt sätt för virkesproduktion.
– Vi använder bara vetenskaplig beprövade naturvårdsinsatser, som att lämna död ved eller efterlikna brandljud genom att barka stammar. Det kan också handla om att friställa gamla tallar, lämnar extra naturvårdsträd eller överhålla skog. Åtgärderna verifieras av tredje part, berättar Per Eriksson, vd och förvaltare på Orsa besparingsskog.
Han beskriver det som ett nytt och innovativt sätt att förstärka den biologiska mångfalden samtidigt som man som skogsägare får ekonomisk avkastning för insatsen.
Syftet i just detta fall är att gynna spridning av den rödlistade mosippan som finns här, men bara på ett begränsat område.
Köpare av biokrediterna är försäljnings- och marknadsföringsföretaget Devi Group med säte i Stockholm och Örebro med 110 anställda.
– Vi är ett mindre företag, men vår ambition att bidra till en hållbar framtid är enorm. Det är så häftigt att vi nu enkelt kan följa den skog vi skyddat genom Treebulas tekniska plattform i realtid, och där se hur det går för mosippan, säger Arez Hossein, vd och ägare, i ett pressmeddelande.
De som har startat och administrerar handeln med krediterna är den digitala marknadsplatsen Treebula och Quarlbo Biodiversity som investerar i restaurering av biologisk mångfald.
Aktuellt: Skogsnytt i korthet
STORA ENSO SÄLJER SKOG
BOLAG Stora Enso förbereder en försäljning av cirka tolv procent av sitt skogsinnehav i Sverige, motsvarande 1,4 miljoner hektar. Om försäljningen blir av ska avtal tecknas med köparna om långsiktig virkesförsörjning och skogsförvaltning, skriver Stora Enso i ett pressmeddelande.
En försäljning skulle minska skuldsättningen, stärka balansräkning samt bekräfta det finansiella värdet av skogsinnehavet, uppger bolaget.
CITATET
”Avverkas dessa skogar i förtid och ersätts med naturliga blandskogar uppstår verklig win-win. Då får industrin mer virke, samtidigt som Sverige uppfyller betydande del av olika EU krav.”
Skogsägaren och debattören Leif Öster skriver i en debattartikel på Altinget att naturrestaurering enligt EU:s direktiv faktiskt kan ge mer virke – om vi väljer att restaurera till exempel contorta- och torvmarksskogar samt skogar med stressad gran.
KALVLÖS ÄLGKO GÄCKAR JÄGARE
FORSKNING Älgkor som har förlorat en kalv till jakt lär sig att undvika jägare i fortsättningen, visar forskning vid SLU. I en studie har 51 älgkor som förlorat en kalv försetts med gps och deras rörelsemönster visar att de sökte sig närmare skog och längre från vägar och bebyggelse den efterföljande jaktsäsongen. De gick i högre utsträckning över vägar när det var mörkt och jakten inte pågick och de rörde sig mindre över huvud taget.
MOTSTÅNDSKRAFT HOS TALL GÅR I ARV
TÖRSKATE En ny forskningsstudie visar att ärftligheten för motståndskraft mot törskate var hög hos tallar, 40 procent. Det ger en stor potential att förädla fram plantmaterial som påverkas mindre av törskate, uppger Skogforsk som har gjort studien tillsammans med Umeå universitet och SLU.
Dessutom var kopplingen mellan motståndskraften och höjdtillväxt respektive vitalitet nästan noll, vilket innebär att förädling för bättre motståndskraft kan ske utan att tallens tillväxt eller vitalitet påverkas.
DRÖNARE HITTAR ANGRIPNA TRÄD
FORSKNING Med hjälp av ny och enklare teknik ska fler barkborredrabbade träd kunna upptäckas innan en ny generation borrar lämnar stammen. SLU har tidigare utvecklat en metod att med hjälp av drönare upptäcka ljusreflektioner från angripna träd och nu har den förbättrats. Dels kan den upptäcka 80 i stället för 30 procent av de angripna träden, dels kräver den enklare kameror än tidigare för att registrera förändringar i ljusvågor.
CITATET
”Det kan inte bara handla om att maximera begränsningen av klimatförändringarna.”
SLU-forskaren Maximilian Schulte betonar att skogsbruket och skogsindustrin måste arbeta för att tillgodose breda samhällsbehov och finna en balans mellan olika behov som klimatnytta, timmerproduktion, biologisk mångfald, rekreation med mera. ”Det går inte att säga att bara för att något är gjort av trä så är det bra för klimatet. Det är alldeles för förenklat”, säger han. (slu.se)
BYGGTREND FÖRTAR KLIMATNYTTAN
TRÄHUS Det är mer klimatsmart att bygga bostäder och höghus av trä så länge husbyggena håller sig i ungefär samma storlek som i dag. I dag pekar dock trenden mot att man bygger större lägenheter än förut, vilket kräver mer råvara. Det innebär i sin tur att vi går miste om klimatnyttan som träanvändningen annars innebär.
Om vi vill ha mer klimatsmarta hus gäller det att se till att förlänga bostädernas livslängd så mycket det går och sedan återvinna mesta möjliga material när det är dags att riva. Bostäderna får också gärna vara mindre än i dag och därmed kräva mindre material, enligt SLU.
UR SKOGEN 10/2024