Han har fördubblat omsättningen i familjeföretaget

För drygt 50 år sedan startade Karl-Oskar Isakssons pappa Tommy firman Bröderna Isaksson Terrängtransport tillsammans med sina fyra bröder i byn Miekojärvi, 15 kilometer öster om Överkalix. Namnet till trots är det skogsentreprenad som är huvudverksamheten och hembyn, på en smal halvö i Norrbottens största sjö som också heter Miekojärvi, är alltjämt basen för verksamheten. 

I dag har Karl-Oskar tagit över rodret, även om pappa fortfarande är delägare. Han bestämde sig redan som liten för att gå i deras fotspår och knäckte snart koderna till skogsmaskinernas funktioner. Som tonåring hjälpte han till i firman och efter gymnasiet började han jobba heltid. 

– Jag började ta över ansvaret allt mer för en sex-sju år sedan och innan dess lät pappa mig successivt att bli mer delaktig i beslutsfattandet, säger Karl-Oskar hemma vid köksbordet.  

Trots sina blott 36 år är han alltså redan gammal i branschen. För två år sedan fick han ta emot Gröna arbetsgivares utmärkelse Årets unga skogsentreprenör. 

Karl-Oskars drivkraft är att skapa bättre lönsamhet än sina förfäder och de sista fem åren har han lyckats dubbla omsättningen i företaget genom att utöka personalstyrkan och köra fler skift.  

Han har testat olika skiftgångar och i perioder kört mest enkelskift.  

– Enkelskift funkar inte så bra på vintern i kylan, det tar tid varje morgon att få igång maskinerna när de stått och isat igen. Nu kör vi tvåskift från sex till 22.30. 

I dag sysselsätter firman 14 personer på heltid fördelade på tre maskingrupper på årsbasis. En skördare kör bara på vintern, när det är som mest att göra när tjälen och snön ligger djup.  

– Verksamheten är anpassad efter efterfrågan, alla maskinerna är i mellanstorlek och fungerar både för slutavverkning och gallring, säger Karl-Oskar. 

På två av skotarna sitter markberedningsaggregat mellan maj och oktober.  

– I maj i år hade vi 150 hyggen som skulle markberedas, så det är ett pussel att få till en bra logistik. Det blir nog ändå ett hundratal flytningar till slut, säger Karl-Oskar. 

Firmans markberedare är eftertraktade för resultatet gör det enkelt att plantera småplantor, förklarar han. Aggregatet är monterat i midjan på skotaren, vilket gör att bakhjulen plattar till harvvältan som då inte torkar ut lika lätt. 

Halvvägs upp mot Pajala håller just i dag ett maskinlag på med ett mindre gallringsuppdrag åt Sveaskog som är företagets största uppdragsgivare, även om Norra Skog också har börjat bli en allt viktigare uppdragsgivare. 

När Karl-Oskar är på väg dit för att se hur det går ringer hans telefon med jämna mellanrum. 

– Mycket av min arbetstid går åt till att hålla mig uppdaterad kring vad som händer ute i skogen och lösa problemen som uppstår. Nu är det älgjakt och halva arbetsstyrkan jagar i dag, så det kommer att ringer betydligt mindre under veckan, säger han. 

När SKOGEN hälsar på är det fredag, den dag i veckan då de båda skiftlagen under två timmar servar maskinerna tillsammans. I dag får skotararmen en rundsmörjning och nya vindrutetorkarblad monteras på skördaren, bland annat. 

– Vi har inga serviceavtal, utan gör 97 procent av underhållsjobbet och servicen själv, säger Karl-Oskar som vill vara oberoende av andra företag.  

Hans pappa gjorde på samma sätt. 

– Det blir mindre stillestånd samtidigt som vi spar pengar. 

Han berättar om ett kretskort som gick sönder och hur en gammal tv-reparatör lödde dit en ny komponent. I stället för 25 000 kronor för ett nytt kretskort gick reparationen på ett kilo kaffe. 

– Det viktiga är att sitta på kompetensen själv eller att ha tillgång till den via ett nätverk. Och faktum är att det är betydligt lättare att utvecklas som företagsledare om man lägger tid på att skapa och underhålla ett nätverk. 

För Karl-Oskar blev branschorganisationen Skogsentreprenörerna en ingång till  nätverkande. Genom en kurs där fick han kontakt med kollegor i hela landet. 

– Jag var 24 år då och genom åren har fördjupat kontakten med en sex-sju stycken av dem. Vi hör av oss till varandra med jämna mellanrum och pratar om allt möjligt som har med jobbet att göra.  

Det blir rationella diskussioner, anser han.  

– Pratar jag med pappa finns det ofta ett känsloperspektiv som kanske gör det svårare att ta ”rätt” beslut. Men ibland måste man även ta med känslorna i kalkylen, säger han. 

Ända sedan han började hjälpa till i firman har Karl-Oskar funderat på saker som han inte tyckte fungerade optimalt då som han sedan har försökt förbättra, framförallt på intäktssidan. 

– Jag är bättre på att prisförhandla än pappa, tror jag.  

Han försöker också hålla i taktpinnen vid förhandlingar med skogsbolagen. Tidigare var det de som styrde och entreprenörerna fick acceptera priset, men det har förändrats tycker Karl-Oskar.  

– Vi entreprenörer kan inte längre stå lydigt med kepsen i handen och acceptera det bolagen erbjuder oss. Nu kan vi ställa högre krav och få bättre betalt.  

Visst spelar konjunkturen in, det gå ju inte att ta orimligt betalt:  

– Men vet du var marknadspriset ligger är det lättare att vara tuff i förhandlingar. 

Att öka lönsamheten är nödvändigt för att kunna bedriva en bra personalpolitik, förklarar Karl-Oskar, för att i sin tur göra företaget attraktivt och för att ge personalen det de behöver om ekonomin haltar. 

– Lönsamhet går hand i hand med leverenspunktlighet och hög kvalitet i skogsuppdragen. Då har man ett bra utgångsläge i förhandlingar med bolagen, säger Karl-Oskar. 

Hans företag har vuxit, men för att kunna växa ytterligare måste organisationen utvecklas. En person behöver anställas som kan avlasta Karl-Oskar med att lösa alla små och större problem som uppstår i skogen och hålla kontakt med maskinförarna. 

I norra Sverige är det för närvarande högt tryck på arbetsmarknaden och för att göra företaget till en attraktiv arbetsplats ger Karl-Oskar personalen möjlighet att själva hålla kontakten med uppdragsgivarna för att på så sätt kunna styra sitt jobb. 

– Jag försöker få personalen att utvecklas med arbetsuppgifterna för att jobbet ska bli meningsfullt. 

De flesta uppdragen utförs inom en radie på tio mil, vilket leder till bra lokalkännedom. Det underlättar också att man lär känna markägarna, till exempel när deras tillstånd behövs för att ta sig in till en trakt. 

För att ha bra material att jobba med köper företaget en ny maskin varje år, ibland två. För att kompensera de senaste årens kostnadsökningar försöker Karl-Oskar dock att senarelägga nästa köp. Ett lån på ytterligare någon miljon gör att det blir dålig vinst på den senast inköpta maskinen, men om han kan avvakta med köpet tills han fått upp ersättningen blir det ingen större skillnad. 

Den stora utmaningen just nu är enligt Karl-Oskar annars att det hela tiden läggs till nya uppgifter på entreprenörerna och att kvalitetskravet ständigt höjs. För att entreprenörerna ska kunna ta betalt för detta merarbete gäller det att skogsbolaget i sin tur ökar intäkterna.  

– Kanske de gamla kronojägarna på Domänverkets tid borde återinsättas för att få fart på skogstillväxten. I dag är det lite fyrkantiga metoder som används, säger Karl-Oskar. 

De borde vare mer lokalt anpassade, anser han.  

– Hög tillväxt i skogen gynnar ju alla ekonomiskt. Sveaskog tycker jag får oförtjänt mycket kritik. Vi borde vara mer stolta över virkesproduktionen. 

Text & foto: ANDERS KRISTENSSON

fakta / firman 
Isakssons Terrängtransport i Överkalix 
Ägare: Karl-Oskar och Tommy Isaksson (50% var). 
Anställda: 14 personer. 
Omsättning: 25 miljoner kronor. 
Vinst: 1,5 miljoner. 
Maskinpark, skördare: fyra John Deere 1170. Skotare: en John Deere 1110 och tre 1510, varav två är ombyggda med markberedningsaggregat Midiflex. Trailer: två stycken. 

/