Den 1 januari blir han dekan för Skogsfakulteten. Fröet till utnämningen kom i jorden redan i barndomen hemma i Läppe, en liten tätort i Vingåkers kommun med några hundra invånare.
Görans familj var första generationen som inte försörjde sig på jordbruk, men närheten till modernäringen fanns utanför köksfönstret. Jakt, fiske och bärplockning var en naturlig del av vardagen. Även om inte familjen bedrev aktivt jordbruk blev det en del av vardagen genom att Göran var dagbarn på en gård med omfattande köttproduktion.
Allt det där präglade honom för resten av livet. Ändå var det på vippen att han blev ekonom.
– Jag har bara examensarbetet kvar på en kandidatutbildning i ekonomi vid Uppsala universitet. Även om natur och biologi alltid varit lockande var jag osäker på om det också skulle bli mitt yrkesval, berättar Göran Ericsson.
Efter en del funderade gick fritidsintresse och yrkeskarriär i samma spår.
En fyrårig biologiutbildning ledde till att han omgående blev doktorand på SLU i Umeå. Det låg nära till hands eftersom han gjort examensarbetet på magisterutbildningen vid lantbruksuniversitetet.
År 1999 disputerade Göran på en avhandling om demografiska effekter av jakt. Det handlar om hur älgstammen påverkas genom jakt med olika inriktning.
– Jag har alltid varit intresserad av hur människan påverkar djur och natur genom jakt, fiske och skogsbruk, förklarar han.
En fråga är förstås om vi över huvud taget ska bruka naturen, en ganska tongivande åsikt i debatten är att den bör lämnas orörd.
– Förutsättningarna för livet på jorden är att vi brukar naturresurserna uthålligt så de finns kvar i framtiden. Fokus är på bruka, inte förbruka, säger Göran Ericsson.
Han har lätt att finna tydliga och eleganta formuleringar som fångar upp och avväpnar motargumenten. Kanske har retoriken förfinats genom intresset att engagerat följa samhällsdebatten.
Efter disputationen blev Göran Ericsson kallad till Umeå för att starta upp Institutet för ekologisk hållbarhet, en myndighet under miljödepartementet. Knappt var det gjort förrän han flyttade till Naturvårdsverket för att arbeta med forskning och därefter strategisk planering.
Parallellt med detta lyckades han avverka en tvåårig postdoc på universitetet i Wisconsin. Därefter tyckte han och Karina det var dags att flänga runt lite mindre. De sålde lägenheten i Stockholm och behöll den i Umeå, där Göran fått ett erbjudande om att bli forskningsledare i forskningsprogrammet Fjällmistra. I Umeå utökades familjen med Axel och Frida.
Återigen kom forskningen att handla om jakt, skog, vilt och natur i samklang med människan.
År 2007 blev han professor i vilt och fisketurism. Fyra år därefter bytte han till en professur i viltekologi. År 2016 blev han prefekt för Institutionen för vilt, fisk och miljö (VFM).
Arbetet har förstås resulterat i många vetenskapliga artiklar och tillämpade resultat i förvaltningen av naturresurserna. Men talar vi om publika resultat kommer allt detta i skuggan av Den stora älgvandringen.
Göran Ericsson är en av de drivande personerna bakom den formidabla TV-succén. Idén kom visserligen från SVT, men han insåg potentialen och stöttade projektet helhjärtat.
TV ville testa om utrustningen från Alpina VM kunde återanvändas för liveupptagning i naturen. Resultatet blev att en jättepublik, med tittare långt utanför landets gränser. De följer långdragna direktsändningar i väntan på att älgarna, när tillfället är det rätta, tar sig över Ångermanälven. Det kan bli många timmar då man mest betraktar vajande granar innan någon älg dyker upp.
Förutom att det är går hem bland svenska tittare är älgvandringen världsrankad på tio i topp bland alla de som sysslar med gaming och streamar via Twitch våren 2021, vilken är en värld för sig. Älgvandringen är en favorit att ha i bakgrunden medan man deltar i de avancerade data-spelen.
Bland den ymniga responsen från TV-tittare berättar Göran om ett äldreboende för dementa där älgvandringen är en uppskattad gemensam upplevelse. Läraren för en stökig klass i Rinkeby har berättat hur det blev lugnt i klassrummet om älgvandringen rullade på en skärm i bakgrunden.
– Jag tror vi har en inneboende drivkraft kring djur och natur vilken ger lugn och harmoni. För oss på SLU är programmet ett öppet fönster för att titta in i vår verksamhet. Till följd av det får vi massor av frågor kring hela vår verksamhet om skog, djur, vatten och natur. Faktiskt inte så mycket om älgar, utan mer om vår verksamhet i stort. Det är ett riktigt guldägg.
Och där finns kopplingen till debatten efter TV:s ”Slaget om skogen”. Den har förstås inte alls samma positiva förtecken som älgvandringen, men poängen är att den öppnar upp ett fönster till universitetets sfär.
– Då ska vi finnas där och vara beredda med forskningsresultat, bena upp vad som är rätt och fel, förklara och förenkla. Vi ska följa med och synas i samhällsdebatten, där så väldigt många framtidsfrågor tillhör oss. Vi ska inte vara blyga. Även om vi inte har svar på allt måste vi våga vara med i debatten.
Göran Ericsson är den första dekanen i fakultetens historia som inte är jägmästare. Kanske kan man se det som ett tecken i tiden, jägmästeriets gamla hegemoni bryts upp, något som började för flera årtionden sedan. Ämnet har vidgats med mer ekologi och naturvård. Och nu senast har utbildningen delats upp i två delar, ett treårigt kandidatprogram + en tvåårig masterskurs.
– Det är utmärkt och jag är säker på att det ligger rätt i tiden. Vi kommer att få fler studenter som bygger på sin spetskompetens med mastersprogram hos oss. Frånsett en del speciella utbildningar, som läkare och veterinär, finns ett naturligt motstånd till att binda upp sig på ett och samma program i fem år.
– Vi får jägmästare med mer blandad och bredare kunskap i bagaget. Och kanske har vi varit lite anonyma när det gäller att förmedla bilden av vad en jägmästare är. Utbildningen leder till en enorm bredd i kunskap och olika yrkesuppgifter, även långt utanför den rent skogliga sektorn.
Den enda fråga Göran Ericsson har lite svårt att besvara är vilken som är den trevligaste stunden i naturen. Det är inte lätt att välja.
– Jag kan tilltalas av mycket. Att gå med röjsågen på vår gård norr om Örnsköldsvik, vara ute i snöstorm eller plocka bär en myggig dag. Måste jag ändå välja blir det något med öppen eld, att tända en brasa och grilla korv är underbart.