”Hållbart skogsbruk är nyckeln till klimatmålen”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Hållbart skogsbrukande på tidigare misskött mark i  Veracel i Brasilien. Foto: Anders Tosterud.
DEBATTT. Vi kan nå klimatmålen, bevara biologisk mångfald och medverka till ett hållbart samhälle. Nyckeln är hållbart brukande av skogarna och Sverige kan tillsammans med andra framstående skogsländer leda utvecklingen, skriver Rolf Björheden och Anders Tosterud.

Parisöverenskommelsens klimatmål är möjliga att nå, men det brådskar. Världens länder måste gå från ord till handling. Tydligt ledarskap, kompetens och stora resurser krävs. Världens skogar bör få en central roll i klimatarbetet genom sin möjlighet att binda och lagra kol från atmosfären. Internationella studier visar att ett hållbart brukande av världens skogar kan ta upp mer än 20 procent  av världens totala årliga utsläpp av CO2, ända upp till 30 procent om skogsprodukternas substitutionseffekt räknas in.

Annons
Annons

Sverige är ett utmärkt exempel. Ett års tillväxt i de svenska skogarna binder lika mycket koldioxid som landets totala utsläpp under tre år! Även om vi räknar bort det virke som årligen skördas, så ökar mängden skog med en volym som motsvarar 36 miljoner ton koldioxid/år, det vill säga 2/3 av Sveriges årliga utsläpp, 53 miljoner ton. Ingen näringsgren kommer i närheten av skogsbruket, då det gäller att binda koldioxid! Då vi tar med substitutionseffekten, finner vi att nettobalansen för Sverige är minus 22 miljoner ton koldioxid per år.  Svensk skogsnäring tar upp mer koldioxid än vad det svenska samhället släpper ut, tack vare brukade, växande skogar. Effekten kommer att öka i framtiden!

Sverige är ett litet land. Vad vi gör med landets skogar får därför ingen större effekt på världens klimat. Men huvuddelen av världens skogar sköts idag inte som i Sverige, där avverkad skog ersätts med ny och där tillväxten upprätthålls. Därför bidrar större delen av världens skogar heller inte till en positiv koldioxidbalans, utan utgör enbart en krympande kolsänka (så länge som skogen bevaras). Ett aktivt och hållbart brukande av dessa skogar skulle skapa ett mycket stort nettoupptag av koldioxid. Dessutom finns stora arealer av degenererade marker - i Asien, Afrika, Latinamerika och även i Europa. Dessa områden, som uppkommit genom avskogning och olämpligt markutnyttjande, kan beskogas. Därmed ökar nettoupptaget av CO2 starkt.

 

LÄR AV MISSTAGEN

Flera internationella organisationer är inne på tankegången ”plant-a-tree” som det effektivaste sättet att skapa upptag och lagring av CO2.Men när internationella hjälporganisationer gör insatser för skogen dominerar bevarande- och miljöaspekter. De sociala och ekonomiska aspekterna på långsiktighet och hållbarhet tappas ofta bort.  Därför har många skogsplanteringsprojekt varit för små och plottriga för att vara långsiktigt ekonomiskt hållbara. Dessa misstag ger viktig erfarenhet att bygga på. Utmaningen är att agera i stor skala, med sikte på långsiktig ekonomisk hållbarhet. Vi vill inkludera följande aspekter  för att uppnå en hållbar verksamhet:

a) ett aktivt brukande av skogsresurserna, med uthållig och hög tillväxt som centrala begrepp.

b)  existerande naturskogar, som i dag inte brukas, bör brukas hållbart. Man måste göra en avvägning av de olika dimensionerna på hållbarhet; miljö (och klimat), social och ekonomi. Denna avvägning varierar starkt och kräver en noggrann, situationsanpassad planering.

c) projekten måste vara så omfattande att de skapar en råvarubas för industriell användning av det virke som produceras. Avsättning av vedråvaran: marknad och typ av industri måste planeras innan uppstart.

 

ARBETE OCH VÄLFÄRD

Hållbarheten har en stark socio-ekonomisk aspekt. Skogsnäringens  förmåga att bidra till arbete och välfärd genom förnybara material i en framväxande bioekonomi får inte glömmas bort. Ett hållbart skogsbruk i fattiga länder skulle bidra positivt till samhällsutvecklingen genom att skapa arbetstillfällen, ökade skatteinkomster, exportintäkter och förbättrad infrastruktur.  Den biologiska mångfalden och andra miljöaspekter skyddas bäst då ett aktivt brukande av skogen skapar ekonomiska förutsättningar för nödvändiga åtgärder.

Internationella studier visar att nästan en miljard av världens 3,9 miljarder hektar skog kan brukas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart och kraftigt höja nettoupptaget av koldioxid:

  • Återbeskogning av degenererad mark: 225 miljoner ha motsvarande 5 Gigaton CO2/år
  • Skötsel av naturskogar: 200 miljoner ha motsvarande 1 gigaton CO2/år
  • Bevarande av existerande naturskogar: 400 miljoner ha motsvarande 3 Gigaton CO2/år

Totalt innebär dessa åtgärder cirka 9 gigaton CO2/år, dvs drygt 20 procent  av världens totala utsläpp på 40 Gigaton/år. I denna uppskattning är inte substitutionseffekten inräknad, som är mycket stor. En översikt av nuvarande forskning visar att skogsprodukter hindrar utsläpp av ca 4,4 kilo koldioxid för varje kilo kol som finns bundet i produkten.

 

SVERIGE  BÖR TA LEDARROLL

Sverige kan få stor betydelse och bör ta en självklar roll i detta arbete. Motiven är många. Riksdagen har beslutat att Sverige ska vara ett föredöme vad gäller åtagande och teknikutveckling i klimatarbetet, som förebild och kompetensbas. Vi har ett mycket gott rykte och trovärdighet vad gäller miljöarbete. Svenskt skogsbruk och skogsindustri är världsledande. Skoglig kompetens och FoU är bland de bästa i världen, inklusive hållbarhetsfrågor. Det är hög tid att Sverige, tillsammans med andra framstående skogsländer, driver på det internationella samarbetet för ett hållbart brukande av världens skogar.

Sverige har, som vi ser det , en unik möjlighet att bidra och leda utvecklingen mot ett hållbart brukande av världens skogsresurser. Förutom det avgörande bidraget till klimatarbetet, förbättras skyddet av den biologiska mångfalden och en stark socio-ekonomisk utveckling kan skapas på landsbygden i fattiga länder.

ROLF BJÖRHEDEN, Skogforsk   

ANDERS TOSTERUD, TFC AB

 

 


 

Publicerad:
  • Skogsstyrelsen bojkottar företag med lättklädd kalender

    Skogsstyrelsen stoppar sina inköp av motor- och röjsågar från Stihl. Anledningen är att företaget marknadsför sig utomlands med kalendrar med lättklädda kvinnor, enligt DN. ’
  • Annons
  • Han fick skogsvårdsstipendium

    Skogsägare Ove Larsson har fått ett skogsvårdsstipendium för sitt föredömliga skogsbruk i Linderöd och Kristianstad. 
  • ”Avverkningsstatistiken ses över just nu”

    SKOGENdebatt. Avverkningsstatistiken behöver förbättras och vi jobbar just nu med detta. Men att felräkningar skulle påverka statistiken så mycket som Bo Hektor påstår håller vi inte med om, skriver Skogsstyrelsen och SLU i en replik.
  • Annons
  • Omarrondering mottas positivt

    För första gången har beslut om omarrondering tagits i Dalarna utan att någon markägare överklagat.
  • Konkurrens av hjortar får älgen att äta tall

    Att gynna bärris och minska antalet mindre hjortdjur kan minska älgens betesskador i skogen.
  • Annons