Därför är han trogen prenumerant sedan mer än femtio år, och än idag är det den tidning han läser först av alla. Han sparar ofta (och slänger så småningom) tidningen, river gärna ut intressanta artiklar och gjorde ett eget dataregister, eftersom han inte kände till att medlemmar nu kan söka upp till fem år gamla artiklar via internet.
–Men efter fem, sex år är det ändå förlegade nyheter. Saker och ting förändras, säger Carl-Axel som har perspektiv.
–Före Skogshögskolan krävdes på den tiden ett års praktik, jag avverkade med yxa, barkspade, timmersvans och körde med häst. Så annorlunda mot dagens skogbruk! Det var nyttigt. Alla blivande arbetsledare borde prova på för att förstå hur medarbetarna har det.
Han började läsa SKOGEN innan han gick ut från Skogis 1962. De artiklar han har sparat har oftast direkt bäring på skogsskötseln.
–Fascinerande att genom tiden läsa om alla framsteg. Nyligen läste jag om genombrott för inversmetoden. Eftersom jag siktar på kvalitet och gott utnyttjande av skogens produktionsförmåga, är det självklart den typen av artiklar som åker in i mitt eget arkiv.
Jämsides med jägmästarutbildningen läste han till civilekonom, och därefter präglades yrkeslivet av ekonomi, trä och skog. Karriären byttes till slut mot ett stort skogsinnehav under 1980-talet – och vid 76 års ålder ångrar han det inte. Skogen ger honom alldeles uppenbart glädje och tillfredsställelse, även om inte alla försök blir omedelbart lyckade. Han visar ett exempel strax intill skogsvägen:
–Här satte jag upp ett två meter högt staket, och så kom det ändå in älg som gick direkt på hybridaspen! Men där bakom är det ljusare, det är hybridlärk och den växer bra. Jag har lärt mig något, och man får idéer från olika håll.
Idéer från SKOGEN som verkligen påverkar hans skogsbruk kommer nästa avverkningsentreprenör att märka:
–Min kravlista blir tydlig. God planering i fält, kartstudier av markens fuktighet, lättare maskiner och markskonarmatta, inga sönderkörda bäckövergångar och så vidare!
Carl-Axel unnar sig även försök med fågelbär och masur, och han visar gärna sin pärla med slagen hag- och ängsmark invid Stora Le, den vackra sjön i Dalsland. SKOGEN bidrog med en lista på tips inför reservatsbildningen. Här växer orkidéer – om inte vildsvinen käkar upp rötterna – jämte smörbollar och hasselsnår. Flisorna lyser vita efter hackspetten och där borta häckade vitryggen. Kanske kommer den tillbaka nu när det är ringbarkat här och var.
–På en skala mellan ekonomi och naturvård ligger jag nog närmare naturvården. Men om naturvännerna fick sin vilja fram, skulle två tredjedelar av skogsproduktionen kapas. Vad skulle det betyda för landsbygden?
Kombinationen av ekonomi, skogsbruk och naturvård är rolig. Han vill hitta en balans och är nöjd med sin förvaltare Skogssällskapet, som han anser delar synen på detta.
–Vi har syndat inom skogsbruket. Vi måste ta mer hänsyn till marken med lättare maskiner och markskonande utrustning. I annat fall kompakteras marken, och ovälkomna ämnen läcker ut i vattendrag. Men som skogsägare måste jag vara beredd att betala. Säger jag att de ska köra så billigt som möjligt, så kommer de stora maskinerna och man får lida i åratal efteråt.
Hans första arbete var för Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, senare Skogforsk, då han träffade alla Sveriges jägmästare och föreläste om prissättning av traktorarbeten. Detta var tiden mellan häst och traktor, och diskussionerna gick höga om traktorn verk-ligen var skonsam nog i terrängen … Därefter har många synsätt ändrats på både skog och ekonomi.
–En stor förändring är transporterna, att exempelvis flottningen har upphört. En personlig förändring är att jag numera är mer mångsidig som skogsägare. Det är inte bara stereotyp kalavverkning med granplantering, utan fler sortiment och olika skötseltyper. Det aktuella kontinuitetsbruket har jag haft i decennier, mest av estetiska skäl.
I SKOGEN vill han framöver gärna läsa om kända skogsmän, föregångare på olika sätt, men också om sådant som pekar framåt:
–En belysning av balansen mellan hög skogsproduktion och naturhänsyn. Var kan åsikterna mötas?
Själv avsätter Carl-Axel Rönnbo med glädje till reservat och för naturvård och tänker definitivt framåt. För fem år sedan började han med sitkagran som kommer fint:
–Det blir mer av den, och då sätter jag sticklingar. Det är dyrare men man vinner oerhört i tillväxt.
SKOGEN 1/2014
Dina minnen
Som du sett i artikeln har Carl-Axel Rönnbo påverkats av många saker som SKOGEN tagit upp under åren.
• Kommer du ihåg någon artikel som fick dig att tänka i nya banor?
• Har du något minne med tidningen?
Gå in på skogen.se/minnen och delge dina erfarenheter i kommentarsfältet.