Gustav II Adolf skulle inte ha tyckt om det här!

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Lantmäteriet i Sverige har långa traditioner. Redan år 1628 gav Gustav II Adolf kartografen Anders Bure i uppdrag att mäta upp och kartera landet. Och än i dag är det en viktig samhällsfunktion. Dessvärre fungerar den inte alltid så bra, skriver Per Hultengård, styrelseledamot i Föreningen Skogen.

Lantmäteriet här har tjänat Sverige väl – inte minst under skiftesreformerna – och är alltjämt en mycket viktig samhällsfunktion,

Annons
Annons

Dessvärre fungerar det i dag inte alltid så bra. I det senaste numret av SKOGEN (Se artikeln "Lantmäteriet var god dröj" nedan) kan man läsa om en skogsägare i Hälsingland som i augusti 2015 lämnade in en ansökan om en förrättning av ett enkelt skogsskifte – med två rågrannar och utan belastningar av servitut – men som alltjämt inte fått något beslut.

Fallet är inte unikt. Alla vi skogsägare som någon gång styckat av en tomt har väl förundrats över inte bara tidsåtgång utan också kostnad för att mäta upp en typ fyrkantig ruta på några hundra kvadratmeter.

Men Lantmäteriets långa handläggningstider har de senaste åren blivit ett växande problem. Och det har uppmärksammats i riksdagen flera gånger bara det senaste året genom frågor till det ansvariga statsrådet om vad regeringen tänker göra åt problemet. Svaren har inte imponerat.

De långa handläggningstiderna verkar nu ha flera orsaker och det är nog inte Lantmäteriet som ska lastas för detta. Det verkar handla om brist på utbildade lantmätare, men också strukturella orsaker som att verksamheten i större utsträckning skulle kunna konkurrensutsättas. För att nu inte tala om så triviala saker som att man – år 2016 – kanske inte längre behöver ägna tid åt att spetta ner tomtrör vid en fastighetsbildning när koordinaterna ändå finns. Och det kanske inte var så smart att göra en enda gemensam handläggningskö för hela landet, där enkla förrättningsärenden blandas med dem som måste ta längre tid?

För oss skogsägare är det här en viktig fråga. Inte sällan bygger en skogsskiftesförsäljning på att köparen ska kunna finansiera köpet genom avverkning. Då duger det inte med halvårslånga handläggningstider för fastighetsförrättningen – eller i värsta fall ännu längre.

Regeringen har här ett ansvar för att aktivt se till att problemet löses; att Lantmäteriet får ett tydligt uppdrag – och de resurser det kräver – men också att andra insatser görs för att för att snabbt korta ner köerna.

Gustav II Adolf skulle inte ha tyckt om det här.

 

Per Hultengård

Styrelseledamot, Föreningen Skogen

Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons