Gustav II Adolf skulle inte ha tyckt om det här!

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR. Lantmäteriet i Sverige har långa traditioner. Redan år 1628 gav Gustav II Adolf kartografen Anders Bure i uppdrag att mäta upp och kartera landet. Och än i dag är det en viktig samhällsfunktion. Dessvärre fungerar den inte alltid så bra, skriver Per Hultengård, styrelseledamot i Föreningen Skogen.

Lantmäteriet här har tjänat Sverige väl – inte minst under skiftesreformerna – och är alltjämt en mycket viktig samhällsfunktion,

Annons
Annons

Dessvärre fungerar det i dag inte alltid så bra. I det senaste numret av SKOGEN (Se artikeln "Lantmäteriet var god dröj" nedan) kan man läsa om en skogsägare i Hälsingland som i augusti 2015 lämnade in en ansökan om en förrättning av ett enkelt skogsskifte – med två rågrannar och utan belastningar av servitut – men som alltjämt inte fått något beslut.

Fallet är inte unikt. Alla vi skogsägare som någon gång styckat av en tomt har väl förundrats över inte bara tidsåtgång utan också kostnad för att mäta upp en typ fyrkantig ruta på några hundra kvadratmeter.

Men Lantmäteriets långa handläggningstider har de senaste åren blivit ett växande problem. Och det har uppmärksammats i riksdagen flera gånger bara det senaste året genom frågor till det ansvariga statsrådet om vad regeringen tänker göra åt problemet. Svaren har inte imponerat.

De långa handläggningstiderna verkar nu ha flera orsaker och det är nog inte Lantmäteriet som ska lastas för detta. Det verkar handla om brist på utbildade lantmätare, men också strukturella orsaker som att verksamheten i större utsträckning skulle kunna konkurrensutsättas. För att nu inte tala om så triviala saker som att man – år 2016 – kanske inte längre behöver ägna tid åt att spetta ner tomtrör vid en fastighetsbildning när koordinaterna ändå finns. Och det kanske inte var så smart att göra en enda gemensam handläggningskö för hela landet, där enkla förrättningsärenden blandas med dem som måste ta längre tid?

För oss skogsägare är det här en viktig fråga. Inte sällan bygger en skogsskiftesförsäljning på att köparen ska kunna finansiera köpet genom avverkning. Då duger det inte med halvårslånga handläggningstider för fastighetsförrättningen – eller i värsta fall ännu längre.

Regeringen har här ett ansvar för att aktivt se till att problemet löses; att Lantmäteriet får ett tydligt uppdrag – och de resurser det kräver – men också att andra insatser görs för att för att snabbt korta ner köerna.

Gustav II Adolf skulle inte ha tyckt om det här.

 

Per Hultengård

Styrelseledamot, Föreningen Skogen

Publicerad:
  • Gödsel sprids i skogen

    Nu kartläggs ­gödsling och klimat

    Skogsgödsling ökar tillväxten, bindningen av kol och klimatnyttan. Verkar det som. Åtminstone i vissa skogstyper. Om fyra år vet vi mer om hela ­bilden, hoppas en grupp SLU-forskare.
  • Annons
  • Dimmig skogssiluett

    ”Den boreala ­skogen är jordens lunga”

    Med intensifierad skogsvård kan tillväxten i den ­boreala ­skogen fördubblas under en tioårsperiod. Det visar ett ­forsk­ningsprogram i Norrbotten som pågått i 15 år. Till­växten binder kol och främjar ­klimatarbetet -vilket skulle kunna ge skogs­ägarna ­in­täkter i form av utsläppsrätter.
  • ”Kalavverkning måste fasas ut”

    DEBATT. Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och kalavverkning fasas ut. Det är kris i skogen,  skriver 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett upprop till politiker och myndigheter.
  • Annons
  • ”Skogsnäringen är inget särintresse”

    Kategorier: debatt, John Widegren, SvD
    Jag kan konstatera att Sten B Nilsson och Moderaterna har olika syn på vad ett särintresse är. Och att Moderaterna skulle ta bort pengarna för nya reservat är helt enkelt inte sant, skriver John Widegren (M) i en slutreplik i SvD.
  • Trädhotell får pris för ekoturism

    Treehotel i Harads utanför Boden har vunnit pris för att de "bäst levandegör svensk ekoturism".
  • Annons