Guldrush i vilda västern

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: Tomas Adolfsén, SKOGEN-bild.
DEBATT Skogsentreprenörernas vd Anna Furness varnar för att vilda västern råder vid skogsbrukets hantering av data genererad av skogsmaskiner. Det är maskinägaren som har äganderätten till denna information, poängterar hon. Men att begränsa tillgången på maskindata kan vara att skjuta sig själv i foten, anser forskaren Rolf Björheden.

Tillsammans med vassa jurister utreder Skogsentreprenörerna hur de ska avtala för att  få till seriösa affärsmodeller kring skogsmaskinernas data, säger Anna Furness under vinjetten ”Sista ordet” i SKOGEN 11/2017.

Annons
Annons

Det är bra att skogsbruket tänker igenom hur man ska hantera den allt rikare information som skogsmaskinerna samlar in under arbetets gång. Inte minst gäller det att säkerställa att man följer Dataskyddsförordningen (GDPR) som blir lag i EU från den 25 maj 2018. Men det finns en risk att hela sektorn förlorar konkurrenskraft om Anna Furness avlossar sina revolvrar för snabbt.

Skogsbruket och forskningen måste gemensamt kunna utnyttja den nya tekniken på ett klokt och genomtänkt sätt. Den informationstekniska utvecklingen är det största som hänt i skogsbruket, sedan mekaniseringen. Den skapar möjligheter att minska spill och ledtider, att maximera utnyttjandet av virkesvärde och att öka precision och skonsamhet i alla operationer från planta över stubbe och vidare till industri. Som en delmängd av det som benämns Big data hjälper det till att finna de bästa metoderna, den bästa utrustningen och att identifiera var förbättringsåtgärder krävs.

I bransch efter bransch utlöser tillgången på data en veritabel guldrush – ska skogsbruket vara med?

En ökad användning av maskindata är ett kraftfullt verktyg för att öka lönsamheten i skogsbruket, och det behövs. Skogbruksindex, ett mått på skogsbrukets lönsamhet, visar att sektorns lönsamhet stadigt har sjunkit under de senaste 20 åren. Kakan att dela på blir allt mindre. En klok användning av maskindata kan vända den utvecklingen och den gemensamma kakan blir större.

Johan Möller uttalar sig insiktsfullt om dessa möjligheter på denna sida den 20 december. Att utveckla och utnyttja den digitala infrastrukturen är avgörande för att säkerställa en frontposition för svenskt skogsbruk.

Arbetet med att utveckla skogsbrukets driftsformer bygger i hög grad på skogsmaskinen som datakälla. Om tillgången till maskindata dras ner till ett kameralt minimum så försvåras forskning och utveckling för ett hållbarare och lönsammare skogsbruk och sektorn tappar i konkurrenskraft.

Det vore ett riktigt skott i foten.

ROLF BJÖRHEDEN

Forskare vid Skogforsk

Ordförande i skogsbrukets tekniska samverkansgrupp, TSG.

Bakgrund: I skogsmaskinens datafiler kan finnas uppgifter som ger en bild av traktens beskaffenhet, maskinens körning, virkeskvaliteter och sortiment samt – inte minst – förarens produktivitet.
– För oss skogsentreprenörer är det självklart att vi som producerar datainformationen äger den. Därmed inte sagt att andra, som exempelvis markägare eller SDC, inte skulle få nyttja delar av den. Men vi behöver avtal som reglerar nyttjandet, säger Anna Furness till tidningen SKOGEN.

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons