Gudrunhyggena blev ingen kolbomb

Bild för Gunilla Lidén Written by Gunilla Lidén On the
Upparbetning av stormfälld skog efter Gudrun
Upparbetning av stormfälld skog efter Gudrun
Efter stormen Gudrun förutspåddes kolutsläppen från de nya hyggena bli höga och långvariga. Det varnades för en kolbomb, åtminstone de närmaste 15-20 åren. Men redan nu kan forskare slå fast att ungskogarna efter Gudrun åter har börjat binda kol.

Johan Bergh föreläser på Toftaholm. Foto: Sven-Eric PeterssonProfessor Johan Bergh som arbetar vid Institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjo har tillsammans med Achim Grelle och Per-Ola Hedwall på SLU mätt kolavgivning och kolinlagring från Gudrunhyggen vid Södras fastighet Toftaholm. Toftaholm drabbades hårt av stormen Gudrun. Hela 500 ha skog blåste ner.

Annons
Annons

-  Orosmolnen som initialt målades upp blev inte besannade. Redan efter 8 år nåddes brytpunkten. Hyggena frigör inte längre kol utan har sedan ett par år övergått till att vara kolsänka, berättar Johan Bergh på en skogsexkursion på Toftaholm. Exkursionen anordnades gemensamt av Föreningen Skogen och Södra 10 år efter stormen Gudrun.

På ett hygge frigörs till en början kol till följd av att markrespiration dominerar samt att stubbar, rötter och grenar bryts ned. Efter några år kommer allt mer markväxtlighet och skogsplantorna börjar växa. Då minskar utsläppen. Allt eftersom trädens fotosyntes och kolinlagring ökar når man brytpunkten då kolavgivning övergår i kolupptag.

 - Det är mycket glädjande att  det redan har vänt! Nu har Gudruns ungskogar på Toftaholm bundit kol i mer än ett år och ska så göra åtminstone 55 år till. Om prognosen stämmer borde skogen på Toftaholm redan om 6-7 år hunnit binda allt kol som hyggena initialt frigjorde, konstaterar Göran Örlander, skogschef på Södra.

Stormen Gudrun fällde runt 8% av skogen i Götaland och skapade 140 000 hektar hyggen, men ungskogarna i Gudruns fotspår växer snabbare än den gamla. Det beror på att föryngringarna skett med plantor av förädlat material som tagits fram vid svenska plantskolor. För att täcka det ökade behovet importerades även plantor från exempelvis Vitryssland.

- Trots att farhågorna och utmaningarna var många har planteringarna av ny skog lyckats förhållandevis väl, berättar Magnus Petersson, skötsel och teknikchef på Södra.

Där stormen drog fram växer idag ungskogar som binder kol. De nya Gudrunskogarna övergår från läcka till sänka tidigare än man först trodde och kommer innan skogen avverkas på nytt att bidra till en kraftigt positiv kolbalans.

Publicerad:
Bild för Gunilla Lidén
Gunilla Lidén
  • Hjälp till att göra rutan säker

    Kör du skogsmaskin och har råkat ut för att säkerhetsrutan oväntat spricker? I så kan din erfarenhet bidra till att lösa ett mysterium - och minska risken för olyckor.
  • Annons
  • ”Prispress kan blåsa bort ungas framtidstro”

    SKOGENdebatt. Jag fick förfrågan om att skriva en krönika om ungas framtidstro inom skogsmaskinsbranschen. Sanningen är att den är ljus idag – men kan vara bortblåst i morgon. Det skriver Julia Björnfot, lärare på naturbruksgymnasium.
  • Arvsmassa hos granbarkborre kartlagd

    Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Det är ett viktigt steg mot effektiv, artspecifik bekämpning av skadegöraren.
  • Annons
  • Virkesmätning med AI får grönt ljus

    Kategorier: virkesmätning, Biometria, Asta
    Biometria inför nu AI som ett ordinarie inslag i virkesmätningen på vissa mottagningsplatser. På sikt leder det till sänkta kostnader för kunderna, uppger de.
  • Så stort är hyggesfritt skogsbruk

    För första gången har Skogsstyrelsen tagit fram statistik över hyggesfritt skogsbruk. Den visat att det bedrevs på 644 000 hektar förra året.
  • Annons