Gudrunhyggena blev ingen kolbomb

Bild för Gunilla Lidén Written by Gunilla Lidén On the
Upparbetning av stormfälld skog efter Gudrun
Upparbetning av stormfälld skog efter Gudrun
Efter stormen Gudrun förutspåddes kolutsläppen från de nya hyggena bli höga och långvariga. Det varnades för en kolbomb, åtminstone de närmaste 15-20 åren. Men redan nu kan forskare slå fast att ungskogarna efter Gudrun åter har börjat binda kol.

Johan Bergh föreläser på Toftaholm. Foto: Sven-Eric PeterssonProfessor Johan Bergh som arbetar vid Institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjo har tillsammans med Achim Grelle och Per-Ola Hedwall på SLU mätt kolavgivning och kolinlagring från Gudrunhyggen vid Södras fastighet Toftaholm. Toftaholm drabbades hårt av stormen Gudrun. Hela 500 ha skog blåste ner.

Annons
Annons

-  Orosmolnen som initialt målades upp blev inte besannade. Redan efter 8 år nåddes brytpunkten. Hyggena frigör inte längre kol utan har sedan ett par år övergått till att vara kolsänka, berättar Johan Bergh på en skogsexkursion på Toftaholm. Exkursionen anordnades gemensamt av Föreningen Skogen och Södra 10 år efter stormen Gudrun.

På ett hygge frigörs till en början kol till följd av att markrespiration dominerar samt att stubbar, rötter och grenar bryts ned. Efter några år kommer allt mer markväxtlighet och skogsplantorna börjar växa. Då minskar utsläppen. Allt eftersom trädens fotosyntes och kolinlagring ökar når man brytpunkten då kolavgivning övergår i kolupptag.

 - Det är mycket glädjande att  det redan har vänt! Nu har Gudruns ungskogar på Toftaholm bundit kol i mer än ett år och ska så göra åtminstone 55 år till. Om prognosen stämmer borde skogen på Toftaholm redan om 6-7 år hunnit binda allt kol som hyggena initialt frigjorde, konstaterar Göran Örlander, skogschef på Södra.

Stormen Gudrun fällde runt 8% av skogen i Götaland och skapade 140 000 hektar hyggen, men ungskogarna i Gudruns fotspår växer snabbare än den gamla. Det beror på att föryngringarna skett med plantor av förädlat material som tagits fram vid svenska plantskolor. För att täcka det ökade behovet importerades även plantor från exempelvis Vitryssland.

- Trots att farhågorna och utmaningarna var många har planteringarna av ny skog lyckats förhållandevis väl, berättar Magnus Petersson, skötsel och teknikchef på Södra.

Där stormen drog fram växer idag ungskogar som binder kol. De nya Gudrunskogarna övergår från läcka till sänka tidigare än man först trodde och kommer innan skogen avverkas på nytt att bidra till en kraftigt positiv kolbalans.

Publicerad:
Bild för Gunilla Lidén
Gunilla Lidén
  • KD: Vi vill förändra EU:s landsbygdspolitik

    SKOGENdebatt. Kristdemokraterna vill se ett skifte i hur EU bedriver politik inom en lång rad områden som påverkar svensk landsbygd. Skogsbruket är ett exempel, skriver Sara Skyttedal och Carl-Wiktor Svensson.
  • Annons
  • Viltskötsel i Skogspodden

    I avsnitt 93 träffar Skogspodden Sebastian Helgée som är ordförande i Vimmerby östra älg- och kronskötselområde. Det samtalas en massa om viltförvaltning i kombination med skogsskötsel.
  • Höstexkursion med hjärtefråga

    Föreningen Skogens Höstexkursion går till generalsekreterare Johan Larssons hemtrakter. Han berättar vad han tycker gör årets exkursion spännande.
  • Annons
  • Ökat virkesvärde åts upp av kostnader

    Det ökade virkesvärdet åts upp av ökade skogsbrukskostnader. Det visar Skogforsks skogsbruksindex för 2021.
  • Med ny teknik kommer nya gränser

    SKOGENdebatt. Föreningen Skogens generalsekreterare reflekterar över glädjande framgångsvågor av ny teknik. Och hur trist det kan vara att börja prata begränsningar. Men någon behöver ändå lyfta frågan: Hur många kolbottnar ska vi bevara?
  • Annons