Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Stormen Gudrun drabbade granskogar värst. Därför hoppades många på andra trädslagsval vid återplantering, men så blev det inte riktigt. En som hade farhågor om att det skulle bli gran igen var Magnus Löf, professor vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU. Det är lättare att ta risker om någon annan betalar, sa han då.
Och han fick rätt angående granen.
– Ja, så blev det av flera anledningar, säger han idag.
En av dem är att vi gärna lutar oss mot kunskap som vi redan har och svenskarna vet hur man ska föryngra med tall och gran.
– Vi är mer osäkra på andra trädslag och alternativa lösningar som blandskogsplanteringar. Det var också så att det fanns barrplantor att tillgå, medan tillförseln av plantor från andra trädslag var begränsad.
Dessutom var och är många skogsägare osäkra på ekonomin kring alternativa lösningar.
Till viss del försöker skogsägare enligt Magnus Löf i alla fall att undvika forna tiders misstag på de återplanterade ytorna. Han tycker att det blivit fler unga bestånd av lövskog och blandskog.
En annan följd är att forskningen fått fart, och det gäller inte bara den strikt skogsvetenskapliga. Så kallad socioekonomisk forskning, om individens roll i samhället, har också fått ett lyft. Skogsägares preferenser och riskhantering har exempelvis varit föremål för flera studier.
Inom den skogsskötselinriktade forskningen ser Magnus Löf ett mönster:
– Den tar upp frågor som blandskog, flerskiktad skog, effekter på skog av storm, hur klimatförändringar påverkar skogen, skador och ekologin för att förstå skador med mera, säger han.
Det här har lett till en del handfasta råd. Magnus Löf ger några exempel:
– Man bör inte odla så tätt och gallra sent i omloppstiden. Man kan slutavverka tidigare för att träden inte ska bli så höga och vindkänsliga, men man kan också byta trädslag till mindre stormkänsliga alternativ, som lövskog.
Blandskogar i stället för monokulturer och försök att gå över till flerskiktade bestånd i stället för enskiktade är också att rekommendera. Det, säger Magnus Löf, ger en garanti mot att all ens skog faller vid stora stormar.
Trots Gudruns åt forskning och skötselåtgärder skulle Magnus Löf vilja att det gick ännu fortare.
– Klimatförändringar gör att speciellt granskogen kommer att bli ännu känsligare för stormar och torka i framtiden, säger han.
För skogsägare gäller det samtidigt att balansera nytänkande med lönsamhet. Avsättningsmöjligheter är en förutsättning för att man ska vilja välja alternativa trädslag.
– Det tar tid för samhället och skogssektorn att lära sig att odla alternativa trädslag med lönsamhet. Jag tror att många olika intressenter bör vara aktiva i detta för att vi ska hitta bra och realistiska vägar framåt. Så tålamod och uthållighet krävs, säger Magnus Löf.
Beslutsfattare kan hjälpa till. Han tror både på att se över reglerna för omloppstider och trädslag.
– Vi har delvis en lagstiftning som inte är anpassad för att vi ska kunna anpassa skogsskötseln till ett förändrat klimat. Jag tror att det finns en lite onödig låsning kring användandet av främmande trädslag.
Han är ändå optimistisk.
– Förändring tar tid, men jag tror att skogarna i Sydsverige på sikt kommer att bli mer stormfasta. Det är många skogsägare som är oroade och som vidtar bra åtgärder för att undvika framtida katastrofer.