I försök där man jämför olika trädarters volymproduktion ligger ofta lärk i topp. Om man jämför torrvikten i volymen förstärks övertaget och jämför man kärnveden är lärken helt överlägsen. Kärnvedens motståndskraft mot röta är jämförbar med tallens, men lärken utvecklar den tidigare och har mer.
Lärken är ett lovande trädslag. Ändå är intresset för att testa annat än rysk lärk i norra Sverige och hybridlärk i söder litet, både i forskning och praktik.
Christer Karlsson studerar lärkarter och hybrider i Siljansfors försökspark. Foto: Andreas TimfältFör Christer Karlsson och Lars Karlman på SLU:s försökspark i Siljansfors är detta ett mysterium. De har under ett par års tid utvärderat en 50 år gammal försöksserie med främst europeisk lärk. Försöket kallas Simakserien efter Milan Simak på Skogshögskolan (numera SLU) som startade det på sextiotalet. Då planterades 76 provenienser från den europeiska lärkens naturliga utbredningsområde på 14 lokaler från Skåne till Västerbotten.
Utvärderingen visar att på rätt mark kan europeisk lärk odlas med framgång ända upp i Västerbotten. I områden med milt och fuktigt klimat kan den drabbas av lärkkräfta, vilket gett den dåligt rykte, men i försöken i inlandet finns ingen lärkkräfta.
Christer Karlsson och Lars Karlman går nu vidare med en bredare jämförelse av lärk.
– För första gången har vi anlagt ett riktigt försök för att kunna jämföra olika lärkarter och lärkhybrider på samma försökslokal, säger Christer Karlsson.
Här kommer man att testa många olika sorter – rysk, europeisk, dahurisk, japansk samt fem olika hybrider av europeisk och japansk: Maglehem, Flensburg, Truust, Neuendorfer Hang och Holbaek.
– Vi har även en gammal svensk hybrid, Långtora, som är rysk-japansk, och en hybrid av rysk-europeisk lärk. Det krävdes detektivarbete att hitta de fröna. Till slut hittade vi dem hos forskare som försöker beskoga Island.
Under 2014 och 2015 odlades plantor och i fjol och under 2015 planterades de på två närliggande områden inom Siljansfors försökspark. Som jämförelse har även tall, gran och contortatall planterats.
Med lärkens alla goda egenskaper borde intresset vara större, men det faller på avsättningen för virket. Det finns väldigt få specialsågverk och i Sverige tillverkas inte pappersmassa av lärk. Förstagallringen blir energi eller brännved.
– Det behövs ett större intresse från skogsbolagen. Först när större mängder virke kommer ut på marknaden finns förutsättningar att starta specialsågverk och annan industri för lärk, säger Christer Karlsson.
Han är dock hoppfull för framtiden.
– Om tjugo år kommer det lärkvirke från återplanteringarna av stormen Gudrun.
Då får man nog ett mer varierat synsätt på trädslaget.
RYSK ELLER SIBIRISK?
Lärksläktet innehåller många olika arter. För Sverige är det främst de här som är intressanta:
• Europeisk (Larix decidua).
• Japansk (Larix kaempferi).
• Rysk (Larix sukakzewii) – i Sverige känd som sibirisk, vilket skapar förvirring.
• Sibirisk (Larix sibirica).
• Östsibiriska dahuriska lärken (Larix gmelinii).
Lärkarterna är lätta att korsa och hybriderna växer ofta bättre. I Sverige korsas oftast japansk och europeisk lärk, men alla känner inte till att alla frön kommer från en enda japansk klon som pollinerats av en handfull europeiska lärkar.
SKOGEN 1/2017