Grusk kan öka intresse för skogsutbildningar

Bild för Teresia Borgman Written by Teresia Borgman On the
Nils Jonsson, Helena Jonsson och Linus Lindmark på skogsmästarprogrammet.
- Högre löner lockar fler ungdomar, skrattar förstaårsstudenterna Nils Jonsson, Helena Jonsson och Linus Lindmark på skogsmästarprogrammet. Foto: Valerij Gortjakov.
Intresset för flera skogsutbildningar fortsätter att sjunka. Ett förslag på åtgärd är att återinföra ett extra gymnasieår med skogsinriktning, den så kallade grusk-utbildningen.

Vid årets antagning till jägmästarprogrammet stod det klart att många av utbildningsplatserna inte skulle fyllas. Anders Alanärä, prodekan vid Fakulteten för skogsvetenskap på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, säger att det låga intresset följer en nedåtgående trend de senaste åren.

Annons
Annons

– Det är helt klart besvärande för SLU och vi kommer nu att göra riktade marknadsföringsinsatser speciellt mot storstadsregioner där vi traditionellt inte har rekryterat så många studenter, men där befolkningsmängden ökar snabbast, säger han.
SLU kommer även att utöka antalet platser på naturvetenskapligt basår med platsgaranti till jägmästarprogrammet. Målsättningen är att få till en breddad rekrytering bland studenter som är så kallade karriärbytare.

Helena Jonsson- Vi måste göra skogsbruket mer attraktivt och informera unga om möjligheterna att arbeta i skogsbruket, säger Helena Jonsson. 
Foto: Valerij Gortjakov

Anders Karlsson som är programstudierektor för jägmästarprogrammet förklarar att trenden delvis kan förklaras av ett minskande elevunderlag.

– Den nedåtgående trenden följer mycket väl ett minskande antal gymnasieungdomar i
Sverige under dessa år, säger Anders Karlsson.
På Skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg har man lyckats fylla platserna, mycket tack vare de behörighetsgivande skogliga basåren i Jälla och vid Stora Segerstads naturbrukscentrum. Det här läsåret ges inget skogligt basår på Stora Segerstad utan enbart på Jällaskolan.
– Vi är därför oroliga i Skinnskatteberg att vi inte kommer att kunna fylla platserna framöver, säger Staffan Stenhag, programstudierektor på skogsmästarprogrammet.

På Gammelkroppa skogsskola har man lyckats fylla platserna på skogsteknikerprogrammet.
– Men vi märker att det är ovanligt få sökande i år och det var precis jämnt skägg att vi fyllde platserna, säger Peter Stejmar som är studierektor på skolan.
Den negativa trenden gäller även yrkeshögskoleutbildningen till skogsbrukstekniker. Ansökningstrycket i år var endast 0,9 sökande per utbildningsplats, jämfört med 1,3 i fjol, enligt statistik från Myndig­heten för yrkeshögskolan.
För gymnasieutbildningar med inriktning på skog ses också en svagt nedåtgående trend sedan 2005. Då var elevantalet på naturbruksprogram med skogsinriktning 391 elever, i fjol 294 elever enligt statistik från Naturbruksskolornas förening.

Recepten för att komma till rätta med det dalande intresset för många skogsutbildningar varierar.
– Jag tror att det är svårt att sälja in skogsbruket till nionde­klassare i storstads­områden, säger Peter Stejmar som tror att man behöver nå personer som vill satsa på skog på äldre dagar.
Han tror att ett sätt kan vara att återinföra de så kallade grusk­utbildningarna, grundläggande skogsbruksutbildningar. De var kommunalt finansierade och innebar ett fjärde gymnasieår med inriktning på skog. En sådan utbildning har precis åter­införts i Ljusdal.
Victoria Eriksson, studievägledare vid SLU, tror att man måste försöka väcka skogsintresset redan i tidig ålder.
– Det gäller förstås att satsa på alla nivåer, men intresset behöver nog väckas redan när man är liten. 

På Linnéuniversitetet är trenden ett ökat intresse. Skogs- och träprogrammet fyller platserna med råge och utbildningen till högskoleingenjör i skog och träteknik har legat stabilt på mellan 15 och 20 studenter sedan starten.
– På skogs- och träprogrammet har det gått uppåt med antalet sökande och nu ligger vi i princip på två sökanden per plats, säger Johan Lindeberg, lektor vid  Linnéuniversitetet.
Han förklarar det med att utbildningen ges på distans och upplever inte att det är ett minskande intresse för det skogliga ämnet som sådant. 

– Ämnet i sig är inget stort problem. Jag har en känsla av att studenter är mindre benägna att flytta sig i dag. Våra studenter är lite äldre med en medel­ålder på strax under trettio och många vill inte flytta.

 

Antagningar till högskolorna, hösten 2015
Program skola antagna platser
Skogsteknikerprogrammet Gammelkroppa 25 25
Skogsmästarprogrammet SLU 55 55
Jägmästarprogrammet SLU 62 80
Skogs- och träprogrammet Linnéuniversitetet 55 55
Högskoleingenjör, skog och träteknik
Linnéuniversitetet 15 25

 

SKOGEN 10/2015

 

Publicerad:
Bild för Teresia Borgman
Teresia Borgman
Frilansjournalist
  • Ekprojekt kan söka pengar

    Kategorier: ekskötsel, ekskogsbruk
    Nu finns chans för såväl forskare som privatpersoner att söka anslag för ekprojekt.
  • Annons
  • Nordiskt skogsbruk har långt kvar till jämställdhet

    Det nordiska skogsbruket är i behov av arbetskraft men missar en stor outnyttjad resurs, nämligen kvinnorna. Av maskinförarna i Norden är endast några få procent kvinnor, enligt en ny rapport.
  • Anders Ekstrand

    ”Sätt en surrande skogslönn”

    På våren brukar mina stora lönnar surra så högt att det hörs in i sovrummet. Tusentals humlor söker nektar i pollen, ofta i sällskap med övervintrade fjärilar, berättar Anders Ekstrand i Sista ordet.
  • Annons
  • Staten ger pengar till omarrondering

    Kategorier: omarrondering, Skogsägare
    Regeringen vill skjuta till pengar till omarronderingen av splittrad skogs- och jordbruksmark i Dalarna.
  • Rekordmånga skogsstudenter i höst

    Den här hösten har rekordmånga börjat studera skog hos Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. 
  • Annons