SKOGSENERGI.

Grothopp står till ­EU och vintervädret

21 juli 2016 I södra Sverige finns god efterfrågan på grot, men i norr är marknaden iskall. Priserna på grot och även andra skogsbränslen har pressats av bland annat milda vintrar, men även genom ökat utbud av alternativa bränslen.

Grothopp står till ­EU och vintervädret

Du läser nu en artikel på Skogen.se. Vill du läsa fler kvalitativa artiklar om t.ex. virkesmarknad, skötsel och teknik? Testa 3 nummer av SKOGEN  för endast 99 krDu läser nu en artikel på Skogen.se. Vill du läsa fler kvalitativa artiklar om t.ex. virkesmarknad, skötsel och teknik? Testa 3 nummer av SKOGEN för endast 99 kr.
Klicka här

Tema - Läsarnas önskenummerMarknaden för skogsbränslen har minskat de senaste fyra åren. En av orsakerna är det ökade utbudet av importerat returträ, avfall och industrins biprodukter. Det har lett till lägre priser och sämst har det gått för grot, det vill säga grenar och toppar. Efterfrågan har minskat kraftigt i framför allt norra Sverige.
– Norr om Dalälven är det i stort sett rullgardinen ner för groten. Sågverken går för fullt, vilket gör att kraftvärmeverken främst köper biprodukterna bark, sågspån och flis. De milda vintrarna har också bidragit till att grot blivit mindre efterfrågat och det slår igenom mer norrut, säger Mia Iwarsson Wide som är programchef för skogsbränsle på Skogforsk.
– Det totala uttaget av grot bedöms ha minskat med 30 till 50 procent, men nu börjar vi se en återhämtning i Mellansverige. I de södra delarna av landet har efterfrågan fortsatt att vara relativt god, även om den minskat något sedan tidigare år. Det som också pressat ner priset på grot är det stora överutbudet på rt-flis, men även här märks en återgång.
Rt-flis kallas också returflis och kan vara till exempel återvunnet rivningsvirke.

Mia Iwarsson WideMia Iwarsson WideFlis från grot, grenar och toppar är dyrt att bearbeta jämfört med annat biobränsle. Det är relativt vanligt att hyggesrester i form av grot, som tidigare användes som bränsle, nu i stället används för att öka bärigheten i skogen.
– Energiuttaget av grot har även minskat beroende på att ungefär en tredjedel av groten används för att stärka upp vägar, vilket minimerar körskador när timret skotas ut. Det är särskilt vanligt när det regnar mycket och på redan blöta marker, säger Mia Iwarsson Wide. 
Den här användningen av grot ökar också när vintrarna är milda och tjälen dålig, berättar hon.
– Man bör planera så att man undviker att ta ut grot på mindre lämpliga marker där det är risk för körskador. Det är inte värt att ta ut grot där och riskera markskador eftersom den har så lågt värde i dag, konstaterar Mia Iwarsson Wide.

De flesta pannor har dragit ner på skogsflis och ökat med andra former av trädbränslen. I närtid kommer efterfrågan att öka i Mellansverige, tack vare att en ny skogsbränslepanna tagits i drift i Stockholm. Det är Fortum Värmes stora biokraftvärmeverk i Värtan som kan elda alla former av trädbränsle och som ligger nära kaj och järnväg (se reportage i SKOGEN 5/2016).
– Framöver hänger det mycket på vintrarna om det kommer att behövas ökad produktion av trädbränslen. I dagsläget finns inte avsättning för ett större uttag, men vi har potential att minst fördubbla uttaget gällande grot om det skulle behövas. Positivt är också att vi noterar att Danmark bygger ut sin förbrukning, vilket gör att exporten av pellets och flis dit kommer 
att öka, säger Sven Hogfors som är sekreterare i Svenska träd­bränsle­föreningen.
Enligt honom ser det ganska ljust ut för södra och mellersta Sverige de närmaste åren, men på längre sikt är det politiken som påverkar utvecklingen. 
– Tittar vi ett till två år framåt ser det fortsatt bra ut för södra Sverige där efterfrågan på grot kommer att vara god. I Mellansverige kan det bli en ökning av användningen, medan det troligen dröjer längre innan uttaget av grot ökar i Norrland. På lite längre sikt hänger utvecklingen på EU:s klimat- och energipolitik och på hur man lyckas med ansträngningarna att lönsamt utvinna drivmedel från trädråvara, konstaterar Sven Hogfors.

Rätt hantering höjer värdet
• Undvik att få med föroreningar som jord, sten och grus i högarna. Tänk på detta i varje steg. Grotens kvalitet är viktig för priset.
• Se till att groten torkar ordentligt. Lägg högarna så soligt som möjligt. Fuktigt biobränsle har lägre energiinnehåll. Rå grot har ofta en fukthalt på 50 procent, efter torkning kan flisen ligga på 25 till 40 procent. Torrare bränsle ger bättre kvalitet och mer betalt.
• Rishögarna bör torkas och lagras i skogen eller vid bilväg i minst sex till tolv månader.
• Ofta är flera olika entreprenörer inblandade i hanteringen av grot. Sträva efter att förbättra kommunikationen och samarbetet. Då minimeras risk för dubbelarbete och onödigt höga kostnader.
• Använd så kallad bränsleanpassad avverkning. Med en sådan torkar groten bättre, risken för föroreningar minskar och skotningen kan göras effektivare när groten körs ut från hygget.

Text: Stefan Hällberg

SKOGEN 6-7/2016

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb