SKOGEN #10 Tema virkesaffären

Grot – nu växer efterfrågan 

30 oktober 2024 Priserna på grot har ökat kraftigt de senaste två åren och det är markägarna som är vinnarna. Entreprenörerna som gör jobbet har däremot inte sett sina marginaler växa i samma omfattning.

Grot – nu växer efterfrågan 
Företagen i artikeln tillämpar olika sätt att mäta grot. Norra Skog väger in oflisad grot och betalar i kronor per ton, Mellanskog betalar för volym i flisad form, medan Linköpings Skogstjänst och Br Svensson betalar efter energiinnehåll. Arkivfoto: Bengt Ek
Detta är en upplåst artikel ur tidningen SKOGEN – ett smakprov! Övrigt material är låst för andra än prenumeranter. Missa inget – teckna din prenumeration här.

Det är inte bara timmer och massaved som betalas i rekordpriser just nu. Även groten (grenar och toppar) från svenska hyggen har rusat i värde i takt med att kraftvärmeverken har tvingats förhålla sig till ett minskat inflöde av eldningsbar bioenergi, bland annat som en följd av Rysslands invasion av Ukraina. 

– Konkurrens om bränslet har drivit priset kraftigt uppåt och pannorna har tvingats följa med i marknadsutvecklingen, säger Mattias Sparr som är affärsansvarig för biobränsle vid Linköpings Skogstjänst, ett bolag som bland annat handlar med biobränsle i sydöstra Sverige upp till Mälardalen. 

Patrik Jonsson.

Precis som för massa och timmer är prisbilden högre i södra Sverige jämfört med i norr, men även längre uppåt landet börjar det bli en viss ekonomi i groten. Det säger Patrik Jonsson, chef för skog och virke på Norra Skog. 

– Efter krigsutbrottet 2022 har grot tagit fart även i norra Sverige. Potentialen att öka uttaget är nog rätt stor också enligt vår bedömning. För skogsägarna är det en stor skillnad – från att inte ha varit aktuellt överhuvudtaget att ta ut grot på grund av låga priser till att ge ett tillskott när förutsättningarna är de rätta, säger Patrik Jonsson. 

Staffan Dalbrink, affärsansvarig för virke på Mellanskog, bekräftar den bilden: 

Staffan Dalbrink.

– Mellanskog kan öka grotuttaget. De högre priserna har möjliggjort att vi kan ta ut grot med längre skotningsavstånd. Även intresset för träddelsavverkningar har ökat och volympotentialen längs åkerkanter och vägar är stort, säger Staffan Dalbrink. 

Mattias Sparr på Linköpings Skogstjänst ser dock en risk att tillgången på grot kommer att begränsas framöver på grund av en lägre avverkningstakt: 

– Alternativa skötselmetoder kan också komma att påverka volymen på biobränsle. Därför är det oerhört viktigt att vi faktiskt tar ut och tar vara på den volym som är möjlig, säger han. 

Men för entreprenörerna innebär inte de kraftiga prisökningarna på grot automatiskt mer pengar. Det säger Martin Henrysson som är vd på Br Svensson Skog i Hycklinge i södra Östergötland. 

– Värmeverken blir tvungna att betala mer, men att priset går upp betyder inte att marginalen för entreprenörerna gör det. Vinnarna är markägarna, säger han. 

Att entreprenörer och åkare får marginaler som är hållbara över tid är avgörande för att deras företag ska bli livskraftiga, enligt Patrik Jonsson på Norra Skog. 

– Prissättningen måste vara långsiktig och uthållig om vi ska kunna erbjuda stabil sysselsättning som får entreprenörer att våga investera. Kortsiktiga prisrallyn är knappast bra i en så långsiktig verksamhet som vi håller på med. 

FAKTA / OLIKA ENHETER 

Grot handlas i flisad eller fast form och mäts i olika enheter: 

• Volym – flisen mäts i kubikmeter stjälpt mått (m3s) vid industri. Eventuell omföring av volym till energimängd görs med erfarenhetstal, MWh per m3s. 

• Energiinnehåll – megawattimmar (MWh). 

• Torrvikt – flisen vägs och torrhalten bestäms genom uttag av flisprov. Anges  

i kilo/ton. 

• Oavsett form bör köpare och säljare vara överens i förväg om vilken enhet som ska tillämpas och hur materialet ska mätas. Det ska framgå av avtalet vilket mått som gäller. 

/

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Erik leder LRF efter Hatt
SkogsJobb