Våren 2000 avverkade Martin från Yttre Ultervattnet utanför Robertsfors 1,5 hektar skog. Delar av hygget planterades direkt i grönris utan markberedning. Resten planterades traditionellt med normal hyggesvila och markberedning tre år senare.
— Jag ville undersöka om det blev någon skillnad i tillväxt och överlevnad, säger han.
Produktionsmässigt har Martin tjänat in tre vegetationsperioder genom att plantera i grönris. Tio år efter avverkningen har grönrisbeståndet en snittlängd på 3,5 meter. Det traditionellt planterade beståndet ligger bara på 2,2 meter.
— Grönrisplanteringen gav ett stort försprång, säger han.
Även överlevnaden har varit god, och Martin kan inte se någon avgörande skillnad mellan grönrisplantorna och de traditionellt planterade. Han satte färre plantor i grönriset, men valde stora, tvååriga plantor. Det blev 1600 plant per hektar i grönriset och 2200 plant av samma typ per hektar i den traditionella planteringen. Inga plantor var behandlade mot snytbaggar.
— Snytbaggarna gjorde näringsgnag på några plantor, men de var inte barkade runt hela stammen så de klarade angreppet. Jag hittade inga sorkangrepp. Däremot hade en tjäder-höna lagt ägg i en hög med ris ute på hygget bara tre dagar efter avverkningen, säger han.
Gräs och löv har inte konkurrerat ut plantorna. Den aktuella marken är typisk tallmark med bonitetsklass T 22, och ligger på 64:e breddgraden cirka 60 meter över havet. Där brukar aldrig gräs bli ett problem. Men han tycker att det skulle vara intressant att se vad som händer när man planterar gran i grönris på riktigt gräsrika marker. Vårplantering är förmodligen säkrare, men höstplantering behöver inte vara ett hinder.
— Jag hade ju inga kostnader för markberedning. Därför blev det hela en riktigt intressant erfarenhet, säger Martin.
Martin gör även andra prov på egna marker. Några år på Skogshögskolan har gett honom kunskaper om hur man gör småskaliga men väldokumenterade provrutor. Rutorna är idag välkända besöksmål för skogsfolk och studerande. Han har till exempel planterat tall i gallrade bestånd med olika grundytor. Där vill han undersöka vad som påverkar resultaten om man tillämpar kontinuerligt och kalhyggesfritt skogsbruk. Skogen återkommer med rapporter därifrån.
Text och foto: Matts Bildström