– Vi har gjort simuleringar som visar att granen i Ångermanlands och Västerbottens kustland producerar 15 procent mindre än tall. Fast det är nog för lågt räknat för Norra Sverige sammantaget. Med hjälp av nyare fältförsök kan man dra slut- satsen att verkligheten ligger någon stans mellan 15 och 70 procent, säger professor Urban Nilsson på SLU.
I praktiken är det förstås älgen som får stora och små skogsbrukare att använda så mycket gran. Men folk sätter också gran på bördiga marker bara för att det ska växa bättre. Hur har missuppfattningen att granen växer bättre än tallen uppstått?
–Jag vet inte. Det hela är ju lite märkligt, längre tillbaka i tiden odlades mycket tall. Men nu har faktiskt många dragit ner på granen igen efter att vi har börjat diskutera de här resultaten, säger Urban Nilsson.
Forskarna är famlande och vet inte vad skillnaden mellan trädslagen beror på.
–En hypotes är att granen har svårare att komma åt näringen. Om man gödslar gran i Norrland växer den ofta lika bra som tallen. Vi har börjat studera den saken.
På kalkrika marker i Jämtland sätts av tradition ofta gran men även på sådana ståndorter finns det fältförsök där tallen växer bättre. Det finns ett undantag i norr där granen kan ge mer virke än tall, även om tallen får stå orörd av älg. Det är i de bördigaste liderna.
– Men upp till så pass bra marker som friska lågörtsmarker växer tallen bättre.
SKOGEN 9/2013