Granen reser sig på nio

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
DUELL. Det är en solig sensommardag i en skogsglänta i Jämtland. Harmoni råder, men snart störs lugnet när en stolt tall svingar hårda slag mot en vacklande gran. Kampen blir en nagelbitare.

Den första exkursionsdagen börjar bra för granen. Solen skiner, samförståndet frodas och två generaldirektörer sitter i skogs­backen och käkar äpple.
Göran Örlander, strateg för hållbart skogsbruk på Södra Skog, berättar från talarstolen om Södras granskötselprogram efter stormarna.
– Åsikten har framförts att man inte bör gallra i granskogen eftersom gallrade – alltså  välskötta – skogar är mer stormkänsliga, men att låta bli har oftast stora negativa effekter på kvalitet och produktion. Det är sällan ett realistiskt alternativ, säger Göran Örlander.

Annons
Annons

Gran och tallStriden rasar. Tallen svingar, jabbar, duckar – men granen kommer igen och slår ­tillbaka. Foto: Bosse Backström/SKOGENbildHan anser i stället att den största risken för stormskador är att skogen överhålls. Efter stormen Gudrun sänkte Södra rekommenderad slutavverkningsålder i gran­dominerade bestånd med tio-femton år.
Okej, granen är lite kinkig, men den går att handskas med i södra Sverige.
Sedan presenterades Ulf Sikströms forskning från Skogforsk kring naturlig ­föryngring av gran under högskärm. Han har konstaterat att metoden kan vara motiverad om man vill ha en mer varierad skogsskötsel och om man vill gynna andra värden än virkesproduktion.
Men!
”Risken för misslyckande är stor och det är viktigt att fram­hålla att föryngringsmetoden är förhållandevis arbetsintensiv.”

Arbetsintensiv? Låter jobbigt. Den där granen, den ska visst bara ha och ha … 
Sedan talar SLU:s Urban Nilsson om hur granplanteringarna har ökat markant i norra Sverige. Skogsbrukarna vill slippa betesskador, men de sätter också gran för att det finns en ­vedertagen uppfattning om att gran producerar bättre än tall på bördiga marker i norr. 
Men om man verkligen jämför gran och tall på samma lokal visar det sig att granens produktion är klart lägre än för tall – och att det även gäller för bördiga ståndorter, visar forskningen. 
Och:
– Det ska vara väldigt grymma älgbetesskador om man ska ­täcka upp för de 50 procent av tillväxten som man tappar om man planterar gran i stället för tall, säger Per Österberg på SCA Skog.
Därtill: Cirka tio miljoner skogskubik­meter har granbarkborren svullat i sig sedan 1950-talet, berättade Martin ­Schroeder från SLU.
Vidare berodde trädslagsvalet under femtiotalet inte bara på ståndorten, utan på att man skulle försörja en sulfitindustri. Ut­trycket ”sulfitgran” är fött. Ett trädslag som växer dåligt, men planteras av andra skäl. 
Nu ser granen lite hjälplös ut i ringen. 

Under exkursionens andra dag hänger irritationen mot granen kvar i luften. Dessutom småregnar det och har blivit kallt. Granen har till och med vädret emot sig, men några tappra herrar från Norrskog Wood Products (NWP) visar skogsindustriprodukter av gran och berättar bland annat om den allt mer efterfrågade ytbehandlade ytter­panelen av gran. Den industriella målningen ger bättre resultat och spar tid på byggplatsen. Och målning lämpar sig bäst på just granpanel.
Sedan får vi stifta bekantskap med en ­riktig bestseller: råspontluckan. Denna konstruktion av sammanfogade brädor som används vid taktäckning görs med ­fördel av gran som bättre håller stånd mot fukt, formförändringar och blånad. Ökat byggande har satt fart på efterfrågan. 
Någon nämner plötsligt siffran 700 000. Det är så många bostäder som enligt Bo­verket behövs fram till 2025. Tankarna går till det klimatvänliga industriella träbyggandet, vars stommar görs främst av – just det, gran! 
Nu börjar plötsligt granen att sträcka på sig.

Vid exkursionsmiddagen säger en bordsgranne:
– Det går verkligen trender i trädslag. För tjugo år sedan skulle man bara sätta gran. Nu svänger det till fördel för tallen. Varför måste det vara antingen eller?

SKOGEN 9/2016

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Testa dina trädkunskaper

    Alla känner väl till gran och tall – men vad vet du egentligen om dem och alla våra andra svenska träd?
  • Annons
  • Så syns coronaeffekten i skogssektorn

    Coronakrisen har slagit väldigt olika mot olika delar av skogsindustrin. Men på det hela har man klarat den väl, konstaterar Virkesbörsen i sin analys av andra kvartalet i år.
  • Skogsmaskindagarna ställs in

    Skogsmaskindagarna i Karlskoga 2020 ställs in på grund av restriktioner med anledning av coronaviruset. Mässan återkommer den 20-21 maj 2022.
  • Annons
  • De testar fjärrstyrda skotare

    Nu testar Sveaskog att fjärrstyra skotare. Fjärrstyrning skulle innebära en förbättrad arbetsmiljö för många maskinförare. ​
  • Vida nöjda med halvåret

    Kategorier: Vida, halvårsrapport
    Vida-koncernens halvårsresultat sjönk med närmare 40 procent jämfört med i fjol. Ett bra rörelseresultat efter förutsättningarna, anser ledningen.
  • Annons