Granen kinkig med vatten

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Gran på gammal åkermark
När gran planteras på nedlagd åkermark ska man undvika lerjordar och ordna så att regnvatten rinner undan. Annars påverkas trädens tillväxt negativt på grund av att marken blir syrefattig. Foto: Björn Svensson
Ofta hamnar gran på tallmark. De första åren kan gå bra, men när skogen sluter sig blir granarna känsliga för torka.

-  En torr sommar kan räcka för att göra granarna kraftigt stressade. Sedan följer snabbt insektsskador och svampsjukdomar, säger Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen i Hässleholm.

Annons
Annons

En anledning till att många planterar gran på olämplig  mark är att risken för älgskador är mindre än för tall. Granen är också ett enkelt trädslag med en stabil marknad. Till en början går det bra, men efter 15–20 år är vattenbristen ett faktum. 
– På högmossar och hällmark trivs tall – inte gran. Ek kan förekomma på hällmark, men absolut inte gran. Det spelar  ingen roll om marken är för torr eller för våt, i båda fallen får granen för litet vatten. 
Ofta klarar sig granen till exempel inte på mossar. Under vattnet klarar sig inte rötterna. Över vattnet i mossmarken kan det periodvis bli väldigt torrt.
 
Skogen i Sverige har inte längre sin naturliga fördelning av tall och gran. Många nordsluttningar i Norrland dominerades förr av tallskog som gynnades av återkommande skogsbränder. Men de senaste hundra åren har  markerna vuxit igen med granskog. Det bäddar för problem. När granens rötter inte kan arbeta normalt, får barren svårt att hushålla med vatten. Det innebär att granen inte bara torkar på torr mark utan även  på blöt mark. 
– Tallen hushållar bättre med vattnet, förmodligen genom att klyvöppningarna i barren är bättre konstruerade. Klyvöppningarna är de hål som barren andas genom, säger  Gunnar Isacsson.
Gran är ett säkert odlings-alternativ på rätt ställe – genomsnittsmarker och friska moränmarker. Det ska varken vara för torrt eller för blött. 
– Terrängen får gärna slutta lite för bättre dränering. Dikad, nedlagd åkermark duger oftast inte för gran. När dikningseffekten försvinner efter några år blir det ofta för blött och syre-fattigt.  
 
Gunnar Isacsson tycker inte att man ska behöva välja mellan gran som växer dåligt och tall som älgen äter upp. Bättre att satsa på tallen och behandla den med viltskyddsmedel.
– I en tät rugge kan man  skydda ett par stycken tallar   och låta älgarna äta resten. På så sätt sköter de röjningen. Ta inte bort de tallar som älgarna ätit på – av någon anledning smakar de bäst. Låter du dem stå fortsätter de att äta på dem och du sparar kanske några fina plantor. 
Behandla toppskotten på plantorna med viltskyddsmedel varje höst. Vill man inte använda kemiska medel kan man vira otvättad fårull runt toppen. 
– Det räcker inte med en tuss, man ska vira in hela toppskottet i fårull. Ullen smakar illa och känns otäck i älgens mun. 
 
Ett annat knep som Gunnar Isacsson använder är vimplar   av frystejp och maskeringstejp.
– Jag sätter ihop tejpändarna till vimplar på toppskottet. Jag tar remsor och lägger dem med klistersidan emot varandra. Toppskottet ska vara i mitten, tejpen sticker ut på båda sidorna. När man klämmer ihop tejpen blir det som en spretig, illasmakande vimpel. Den ska täcka halva toppknoppen och sitta mer eller mindre vågrätt. Toppskottet pekar ju lodrätt rakt uppåt och tejpen sätts tvärs  över toppskottet. 
 
Att plantera gran på fel mark kan i längden leda till angrepp av skadegörande insekter, till exempel den sextandade barkborren. Den ställer sällan till stora problem, men kan ta död på unga granar som växer på    fel mark. 
– I mellersta Norrland är den dubbelögade bastborren vanlig på nydöda granar. Den kommer inte att bli någon farsot – den angriper bara döende träd och är ett symptom på problem, inte ett problem i sig. 
– Vi har gjort många fynd i gran nu. Det är ett tecken på att träden är försvagade. Stormar  i kombination med varmare klimat och ökad torkstress ligger förmodligen bakom deras dåliga hälsa. 
 
SKOGEN 1/2015
 
 

Tre skötseltips

Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen i Hässleholm, ger läsarna tre tips för bättre skogar.

1. Tänk efter innan du gör första röjningen i din granskog. Titta på det som kommer upp och gynna de trädslag som växer bäst. Det kanske inte  är gran. Fler trädslag än du tror passar som flis och i massavedspannan.   Räkna också med att skogen hela tiden ger upphov till nya produkter som i sin tur kommer att kräva nya råvaror. Satsa på att ha avkastning på marken och odla det som växer bra och trivs. 
2. Ställ en lövskärm i granplanteringens kantzoner. Den jämnar   ut en del om markgrannen hugger så att markens fuktbalans rubbas. 
3. Ju ju färre tallar det finns desto fler koncentrerade skador.

Fel mark för gran

Grandominerade skogar på mellangoda och svaga marker ger:

• Dåligt virke med låg eller ingen avkastning.
• Dåligt med foder för det vilda.
• Dålig biologisk mångfald.
 
Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • Stormöte om granbarkborren

    Skogsstyrelsen bjuder in skogsägare och andra berörda till granbarkborrekonferens i Linköping den 26 februari.
  • Annons
  • Per-Axel Björkman

    Knäpp med mobilen - och gör utbon nöjd

    Kategorier: Sista ordet, Skogsägare, Utbo
    Vi är många skogsägare som bor långt från vår skog. För oss vore det en stor hjälp om skogsbolagen lät dokumentera slutfört uppdrag genom att bara knäppa några bilder med mobilen och bifoga till slutredovisningen, säger skogsägaren Per-Axel Björkman i Sista ordet.
  • ”Upptäck röjning!”

    PRISTAGARE. Hälsingeföretaget Jolo sprider kunskap och inspiration om skogsvårds­branschen. För det har de fått Föreningen Skogens Silverkvist. 
  • Annons
  • Så ska tillväxten öka med 20 procent

    Genom 88 åtgärder för en ökad hållbar skogsproduktion kan tillväxten i skogen öka med 20 procent fram till 2050 och därmed bidra till ett fossilfritt samhälle, enligt en rapport.
  • Silverkvisten

    Entreprenörer fick kvistar

    PRISADE. Nya Silverkvistar delades även ut i samband med Skogentreprenörerna SE:s årsmöte.
  • Annons