Efter stormarna Dagmar 2011 och Ivar 2013 har stora volymer vindfällda granar blivit kvar i skogen trots stora insatser för att forsla ut vindfälld skog, skriver Norrskog på sin hemsida.
Detta har medfört att populationen av granbarkborrar är mycket stor eftersom haft tillgång till lämpligt yngelmaterial i stor omfattning. Somrarna 2014 och 2015 har det funnits stora mängder vindfällda men levande granar i skogen, och dessa har utnyttjats av skadeinsekterna.
Nu är de stormfällda granarna i stort sett förbrukade som yngelmaterial för granbarkborrarna. Därför är risken att de ger sig på stående, frisk skog istället betydande. I områden där svärmningen skedde sent i juli/augusti 2015 syns det redan betydande angrepp på stående skog, då insekterna där inte fann dugliga vindfällen utan fick hålla till godo med stående träd istället. Dessa träd är fortfarande i ganska många fall fortfarande gröna, med kvarsittande barr, även om de börjar tappa barken och få en gulgrön nyans.
Dessa angripna, snart döda träd kommer att skifta färg från grönt till brunt och grått mycket snabbt nu under vår- och försommar. Speciellt utsatta är bestånd som är glesa och ”luckiga” som en konsekvens av stormskadorna.
Det är klokt att noga inventera sin skog, i synnerhet stormskadade granbestånd för att kunna fatta beslut om eventuell avverkning. En avverkning syftar till att rädda virkesvärdet på de träd som ännu inte är angripna av granbarkborre, men löper stor risk att bli det kommande sommar.