Bedömningen grundar sig på inventeringar av 205 referensfastigheter som Skogsstyrelsen och skogsbrukets aktörer genomfört i Blekinge, Halland, Kronoberg, Skåne samt Kalmar län.
Totalt uppskattas den fällda volymen skog till mellan 2 och 2,5 miljoner skogskubikmeter. Mest omfattande skador finns i Skåne, Kronobergs, Blekinge och södra delen av Hallands län. Runt Tingsryd i Kronobergs län samt Långasjö och Emmaboda i Kalmar län är skadorna betydligt större än i länen i stort. Framförallt har skador uppstått vid nya hyggeskanter och på skog som var redo för slutavverkning.
Stormen Gorms fällda volymer är mycket begränsade i jämförelse med stormen Gudrun, år 2005, som fällde 75 miljoner skogskubikmeter. Men för den enskilde skogsägaren kan konsekvenserna vara stora. Skadorna är något mindre än vid stormen Egon i januari 2015 som fällde 2,5-3 miljoner skogskubikmeter och jämförbar med stormen Simone i oktober 2013 där 1,5-2 miljoner skogskubikmeter föll.
Skogsstyrelsens goda råd
Skogsägare i de stormdrabbade områdena bör omgående se till att få en överblick över skadornas omfattning. Det gäller även i de områden som inte drabbats av mer omfattande skador. Detta för att i samråd med skogliga samarbetspartners planera för att på ett säkert sätt få ut virket ur skogen. Det är viktigt att minska risken för ytterligare skogsskador som kan uppstå genom angrepp av skogsskadeinsekter sommaren 2016. I första hand är det därför viktigt att få ut skadat barrvirke ur skogen.
Även vid upparbetning av stormfälld skog är det viktigt att ta miljöhänsyn till vatten, nyckelbiotoper, kulturmiljöer och stigar. På lämpliga platser kan ett antal vindfällen och skadade träd lämnas och man bör i möjligaste mån lämna de stormfällda träd som tidigare lämnats av miljöskäl vid avverkningar.
– Vi vill också återigen betona att arbete i stormfälld skog är mycket farligt och därför kräver specialkunskap och rätt utrustning. Man ska aldrig arbeta ensam i stormfälld skog, säger Stig Hermansson, regional skadesamordnare, i ett pressmeddelande.