För att ta reda på de långsiktiga effekterna undersökte forskarna hyggen där skogen hade gödslats med kväve och jämförde med hyggen där skogen inte hade gödslats. Man mätte kväve och kol i marken, hur mycket koldioxid som frigjordes från marken, trädens tillväxt samt artsammansättning av växter och svampar.
På gödslade hyggen som avverkats året innan innehöll det översta markskiktet i genomsnitt sju ton mer kol och 210 kilo mer kväve per hektar jämfört med ogödslade hyggen. Detta motsvarar 30 procent mer kol och 32 procent mer kväve.
– Men när vi jämförde hyggen som avverkats fyra till tretton år tidigare fann vi inga skillnader i kol- och kvävelager mellan gödslade och ogödslade hyggen. Med andra ord så försvinner stora mängder kol och kväve över tid, men var det tar vägen är i dagsläget oklart, säger Joachim Strengbom från SLU i ett pressmeddelande.
Enligt forskarna kan kvävet ha läckt ut till omkringliggande vattendrag eller återfinnas längre ner i marken och markkolet antas har återgått till atmosfären.
– Om huvuddelen av kolet och kvävet gått förlorat från systemet blir miljöbelastningen från skogsgödsling större och klimatnyttan mindre. Kvävet i gödslat kan bidra till övergödning av vattendrag och sjöar. Därför behövs mer forskning som kan klargöra var det förlorade kolet och kvävet tagit vägen innan beslut om utökad gödsling som klimatåtgärd fattas, säger Margaux Boeraeve, tidigare forskare på SLU.