God effekt av naturhänsyn i skogsbruket världen över

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
skogsbruk
Naturhänsyn i skogsbruket är vanligt i Europa, Nordamerika och Australien. Och den generella bilden är samstämmig: naturhänsyn har ofta en god effekt på den biologiska mångfalden. Det visar en genomgång som gjorts av forskare från SLU och Skogforsk.

Forskare från SLU och Skogforsk har sammanställt de internationella kunskapsöversikter som finns om naturhänsyn i skogsbruket och dess effekter.  Rapporten visar att det är en vitt spridd skogsbruksform som förekommer på flera kontinenter.

Annons
Annons

Tre av studierna är så kallade meta-analyser, som analyserar många studier som har utförts på både norra halvklotet och i Australien och Sydamerika. De visar samstämmigt att avverkning med naturhänsyn kan vara gynnsamt för den biologiska mångfalden. I den största analysen, som omfattade ett 80-tal vetenskapliga studier, var både artantal och mängden skogsarter högre jämfört med kalhyggen utan hänsyn. På hyggena tillkom också arter knutna till öppna, trädlösa marker. I en annan analys, omfattande 23 studier om naturhänsyn i Nordamerika och norra Europa, verkade artrikedomen i skogar som brukats med hänsyn vara lika stor som den i naturskogar.

– Det finns dock arter som kräver större sammanhängande skogar för att överleva. I flera av synteserna poängteras att vissa känsliga arter kräver skog som är skyddad från skogsbruk, säger Lena Gustafsson från SLU, en av författarna bakom rapporten, i ett pressmeddelande.

Ett flertal stora forskningsexperiment finns också där forskarna studerar hur olika typer av arter ( exemeplvis blomväxter, mossor, lavar) reagerar på naturhänsyn jämfört med helt kala hyggen och även gammal skog. De flesta finns i Nordamerika men en del också i Europa och Australien.

– Även om en del experiment har pågått i ungefär 20 år så finns ändå en viss osäkerhet om vad som händer långsiktigt. Tiden mellan avverkningarna är inte sällan 100 år och det är därför viktigt att följa vad som händer under mycket lång tid, konstaterar Jan Weslien från Skogforsk, en annan av författarna.

 

Syntesen om internationella kunskapsöversikter är den sjunde och sista delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten med alla synteser kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.

Publicerad:
  • Emil blev mästare i skotarkörning

    Emil Sundberg 17 år från Vårgårda vann skol-SM i skotarkörning.
  • Annons
  • Skogforsk blir kvar i Sävar

    Kategorier: Skogforsk, Norrbotniabanan
    Norrbotniabanans sträckning drabbar inte Skogsforsk försöksstation i Sävar. Det står klart efter Trafikverkets beslut.
  • ”Var fjärde avverkning kan stoppas”

    Var fjärde avverkning i nordvästra Sverige riskerat att stoppas med Skogsstyrelsens nya metod för att inventera nyckelbiotoper, enligt LRF.
  • Annons
  • Skogsbruk i Laos

    Här byggs välfärd med hållbart skogsbruk

    BELÖNAD. I Laos får degraderad skogsmark nytt liv. Guldkvistbelönade jägmästaren Martin Forsén är vd för det svenska bolaget bakom idén, Burapha Agro-Forestry.
  • ”Skogsstyrelsens beslut nedgraderar nyckelbiotoperna”

    DEBATT. Det fanns en gång en tid då bevarandet av nyckelbiotoper, våra allra mest skyddsvärda skogar, var något att vara stolt över i det svenska skogsbruket  Idag har nyckelbiotoperna istället blivit ett skällsord och ett politiskt slagträ. Men det finns en oprövad väg framåt, skriver flera företrädare för naturvårdsorganisationer.
  • Annons