KTH-forskare har under flera år studerat olika träds gener. Nu har forskarna med professor Joakim Lundeberg i spetsen tagit arbetet till en ny nivå: Att kunna presentera exakt de gener som är aktiva i olika delar av en växt.
Att veta vilka gener som gör vad hos en växt ger förbättrade möjligheter till skogsvård. Allt från att skydda växterna från parasiter till växtförädling där växter kan korsas fram.
– Ett exempel inom gransläktet är Acrocona som du kan köpa på Plantagen eller liknande butikskedja. Detta är en gran som blommar redan efter två-tre år jämfört med en vanlig gran som blommar efter 20-30 år. Kan man lära sig vilka gener som styr blomningen innebär det att det blir lättare att ta fram nya, förbättrade granar med bättre virke och kan stå emot skadedjur. Vill man korsa två granar med traditionella metoder tar det nämligen väldigt lång tid att nå resultat, berättar Joakim Lundeberg, professor i molekylärbiologi på KTH, i ett pressmeddelande.
Joakim Lundeberg har främst forskat om granar, backtrav och poppel, men forskningen rör alla typer av växter.
– Vi presenterar den första tillgängliga metoden att kunna studera samtliga aktiva gener och kartlägga i vilka delar av en växt dessa är aktiva. Detta är en kombination av mikroskopi och genetisk kartläggning där vi visar att metoden kan användas för ett antal olika växter, säger han.