SLU har på uppdrag av Naturvårdsverket analyserat hur man kan öka skogens kollagring och vilka styrmedel som kan uppmuntra till sådana åtgärder. I rapporten som SLU har lämnat till myndigheten föreslår man framför allt att staten ger markägare ekonomiskt stöd till skogsgödsling och beskogning av nedlagda åkrar. Ett annat förslag är att en infrastruktur för handel med kollagring skapas.
SLU tittade på fem åtgärder för ökad kolinlagring: kvävegödsling av skogsmark, beskogning av nedlagd jordbruksmark, energiskogsodling, längre omloppstid och permanent skydd av skog.
Den mest kostnadseffektiva av dem skulle vara beskogning av åkermark, men nackdelen är att det tar lång tid innan den ger effekt. Omedelbar effekt får man med längre omloppstid, men det är en kortvarig och dyr åtgärd. Permanent skydd ger också omedelbar effekt, men till lägre pris och det bidrar även till annan nytta som biologisk mångfald och rekreationsvärden.
SNABB EFFEKT OCH KOSTNADSEFFEKTIVT
Kvävegödsling bedöms ge relativt snabba resultat och vara kostnadseffektiv och sammantaget anser därför rapportförfattarna att det tillsammans med beskogning av gamla åkrar är de åtgärder som staten bör satsa på och uppmuntra till genom ekonomiskt stöd.
– Det bör nämnas att förlängning av omloppstid liksom permanent skydd av skog kan resultera i betydande kolläckage, det vill säga minskning av kolsänkor i skogar som inte omfattas av styrmedlen. Hur kan kolläckage minskas är en nyckelfråga i utformning av styrmedel, säger Peichen Gong, professor på SLU och en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.
Enligt dem skulle de undersökta åtgärderna kunna bidra till ökad kolinlagring i skogen på 3,5 till 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2045 – under förutsättning att de används fullt ut.
