Ge skogsstudenterna skogshistoria!

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Skogsarbetarkoja från omkring 1900 med åtta dubbelbritsar. Foto:Bo-Göran Backström, SKOGEN-bild.
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR På den skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet utbildas skogsmästare och jägmästare. Märkligt nog saknas i denna högre svenska skogsutbildning en bred, obligatorisk kurs i skogshistoria. Kan man tänka sig en bättre bas för fortsatta skogsstudier? Knappast, skriver Hans-Jöran Hildingsson, styrelseledamot i Föreningen Skogen.

Efter 3-5 år vid skolbänken är det dags för examen och sen ut i arbetslivet. Utbildningen vid SLU omfattar ämnen inom sektorerna biologi, ekonomi och teknik. Skogsstudenten kan välja olika specialinriktningar. Generellt är möjligheterna till jobb goda inom näringsliv, myndigheter och forskning.

Annons
Annons

Det är nästan obegripligt att utbildning i skogshistoria inte prioriteras högre på SLU. Sverige är ett stort skogsland och har med det en lång och synnerligen innehållsrik skogshistoria. Skogen har präglat människors leverne i alla tider och betytt oerhört mycket för uppbyggandet av Sveriges välstånd.

I tider när historielösheten breder ut sig i samhället finns det verkligen anledning att ta vara på historien och på alla sätt levandegöra den. Det finns många exempel i vardagen och ute i världen på hur avgörande det är för ett klokt beslutsfattande att ha koll på historien och ursprunget.

Vilken spännande uppgift det vore för vetgiriga skogsstudenter att ösa ur den rika svenska skogshistorien och på så sätt få en resonansbotten till den övriga utbildningen. I kombination med god pedagogik skulle det kunna grundlägga något väldigt positivt hos skogsstudenten med avseende på framtiden och hur vi då bäst kan nyttja skogen. En gedigen skogshistorisk allmänbildning är väl verkligen något att sträva efter.   

Möjligheten till internationella jobb är en viktig väg att locka unga till skogsyrket. Alla som jobbar internationellt vet att man blir en ambassadör för sitt land. Man får frågor om hur saker och ting görs i hemlandet. Hur givande är det då inte att kunna ge utförliga svar och förklara bakgrunden med historiska referenser.

Det pågår inom SLU en planering av skogsutbildningen där ämnesområdet skogshistoria kommer att få en plats. Men inte i form av en bred obligatorisk kurs. De signaler som hittills kommit tyder på att skogsstudenten ska kunna välja en kurs i skogshistoria, men då i konkurrens med hela det övriga kursutbudet.

I takt med att alltfler människor bor i tätort förändras synen på skogen. Och det går fort. I det perspektivet borde det inte råda någon tvekan om hur angeläget det är att skogshistorien är väl känd, spridd och respekterad.  

 

 

Hans-Jöran Hildingsson

Ledamot Föreningen Skogen
Ordförande Skogshistoriska Sällskapet
Publicerad:
  • Finsk skog lagrar mindre kol

    Kolupptaget i Finlands skogar sjönk i fjol och räcker inte för att kompensera de totala utsläppen från landets markanvändning som därmed blir en kolkälla i stället för sänka, enligt en preliminär beräkning. 
  • Annons
  • Lagändring om fjällnära skog

    Regeringen har beslutat om lagändringar gällande fjällnära skog. De ska bland annat förhindra att ersättning ges för samma område flera gånger.
  • ”Så kan nya artskyddsförordningen möta acceptans”

    SKOGENdebatt. Brister i skogslagstiftningen gör att den inte accepteras och rent av kringgås. Upprepa inte samma misstag nu när den nya artskyddsförordningen görs om, uppmanas beslutsfattare av skogsägare Wilhelm Dyrssen.
  • Annons
  • Majoritet av partier vill ha aktivt skogsbruk

    Majoriteten av riksdagspartierna vill se ett aktivt skogsbruk. Det visar en enkät gjord av Skogsindustrierna.
  • Kantzoner skapade vid gallring granskas

    Hur man redan vid gallring kan skapa kantzoner, och hur den strandnära skogen utvecklas bäst, undersöks av forskare i flera fältförsök.
  • Annons