Ge skogsstudenterna skogshistoria!

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Skogsarbetarkoja från omkring 1900 med åtta dubbelbritsar. Foto:Bo-Göran Backström, SKOGEN-bild.
FÖRENINGEN SKOGEN KOMMENTERAR På den skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges lantbruksuniversitet utbildas skogsmästare och jägmästare. Märkligt nog saknas i denna högre svenska skogsutbildning en bred, obligatorisk kurs i skogshistoria. Kan man tänka sig en bättre bas för fortsatta skogsstudier? Knappast, skriver Hans-Jöran Hildingsson, styrelseledamot i Föreningen Skogen.

Efter 3-5 år vid skolbänken är det dags för examen och sen ut i arbetslivet. Utbildningen vid SLU omfattar ämnen inom sektorerna biologi, ekonomi och teknik. Skogsstudenten kan välja olika specialinriktningar. Generellt är möjligheterna till jobb goda inom näringsliv, myndigheter och forskning.

Annons
Annons

Det är nästan obegripligt att utbildning i skogshistoria inte prioriteras högre på SLU. Sverige är ett stort skogsland och har med det en lång och synnerligen innehållsrik skogshistoria. Skogen har präglat människors leverne i alla tider och betytt oerhört mycket för uppbyggandet av Sveriges välstånd.

I tider när historielösheten breder ut sig i samhället finns det verkligen anledning att ta vara på historien och på alla sätt levandegöra den. Det finns många exempel i vardagen och ute i världen på hur avgörande det är för ett klokt beslutsfattande att ha koll på historien och ursprunget.

Vilken spännande uppgift det vore för vetgiriga skogsstudenter att ösa ur den rika svenska skogshistorien och på så sätt få en resonansbotten till den övriga utbildningen. I kombination med god pedagogik skulle det kunna grundlägga något väldigt positivt hos skogsstudenten med avseende på framtiden och hur vi då bäst kan nyttja skogen. En gedigen skogshistorisk allmänbildning är väl verkligen något att sträva efter.   

Möjligheten till internationella jobb är en viktig väg att locka unga till skogsyrket. Alla som jobbar internationellt vet att man blir en ambassadör för sitt land. Man får frågor om hur saker och ting görs i hemlandet. Hur givande är det då inte att kunna ge utförliga svar och förklara bakgrunden med historiska referenser.

Det pågår inom SLU en planering av skogsutbildningen där ämnesområdet skogshistoria kommer att få en plats. Men inte i form av en bred obligatorisk kurs. De signaler som hittills kommit tyder på att skogsstudenten ska kunna välja en kurs i skogshistoria, men då i konkurrens med hela det övriga kursutbudet.

I takt med att alltfler människor bor i tätort förändras synen på skogen. Och det går fort. I det perspektivet borde det inte råda någon tvekan om hur angeläget det är att skogshistorien är väl känd, spridd och respekterad.  

 

 

Hans-Jöran Hildingsson

Ledamot Föreningen Skogen
Ordförande Skogshistoriska Sällskapet
Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons