Ge plats åt björken – för granskogens bästa

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
SKOGENdebatt. Inslag av björk förbättrar granskogens hälsa på en rad områden. Dessutom betalas det mer för björktimmer än många tro. Låt oss utveckla en unik och förnyelsebar naturresurs: den nordiska björken, skriver Owe Martinsson.
Björk har sedan slutet av andra världskriget varit ett icke önskvärt trädslag i svenskt skogsbruk, beroende på att skogsindustrin haft ingen eller begränsad användning av trädslaget, som därför haft lågt värde. Skogsbruket har med alla medel försökt att bli av med björk ur skogen. I dag betalas björktimmer över 20 cm i topp i nivå med talltimmer. Detta verkar vara okänt för de flesta svenska skogsägare. Därför råder det brist på välskött björk i Sverige. 
Av svarvbar björk produceras björkplywood, en mycket efterfrågad produkt på världsmarknaden som i många sammanhang ersätter plåt inom fordons- byggnads- och fartygsindustri. Råvaran är dessutom förnyelsebar. Rak och välväxande björk finns inom ett ganska begränsat område i världen, dvs i Sverige, Finland Balticum och västra Ryssland. 
 
 
HÖGRE VIRKESPRODUKTION ÄN GRAN
Även om vårtbjörk kan bli mer än 150 år växer den inte mycket efter 50 år. Men på medelgoda till bättre marker (blåbärtyp och bättre) är vårtbjörkens virkesproduktion högre än granens fram till cirka 50 års ålder. Aktiv björktimmerproduktion går därför bra att kombinera med granens gallring.
Det är viktigt att även naturlig föryngring av björk i blandning med gran röjs och gallras. I Sverige har som regel all björk röjts bort, s k lövsanering. Men för att erhålla en framtida blandskog av gran och björk, ska i samband med röjning 400 dominerande björkar per hektar lämnas, dvs med ca 5x5 meters förband. Då finns även tillräckligt antal björkstammar för att förlora hälften till älgmat. Återstående 200 björkar per hektar är vad som rekommenderas i ett blandbestånd av björk och gran enligt finska erfarenheter. De flesta björkar fälls som björktimmer i samband med gallring vid 40-50 års ålder. En och annan björk får stå kvar till granens slutavverkning.
 
SANITÄR FUNKTION I HOMOGENA GRANBESTÅND
Ingen ansvarskännande skogsägare kan ha undgått att oroas över de problem som drabbat medelålders och äldre granskog. Sannolikt som följd av pågående klimatförändring har granskogen i Sverige liksom stora delar av Europa drabbats av flera stora problem. I Frankrike och vissa delarv av Tyskland har man därför helt upphört med att anlägga bestånd av rödgran till förmån för Douglasgran som tål torka och insektsangrepp bättre. Björk är en naturlig del av den nordiska barrskogen. I Sverige vore det naturligare att blanda gran med björk. 
 
Granbarkborre orsakar stora förluster i äldre homogen granskog. Vi uppmanas av Skogsstyrelsen att observera och ta bort angripna träd, men skadan är då redan skedd. I en blandskog med björk har insektspopulationerna inte fritt spelrum. Där finns dessutom naturliga populationer av andra insekter och fåglar som är fiender till granbarkborren.
 
Stormfällning är i ekonomiska termer skogsbrukets allra största förlustorsak. Under de senaste 70 åren har stormar uppträtt allt oftare och det är framför allt homogena medelålders granbestånd som drabbas. Mellan åren 1969 och 2005 stormfälldes minst 129 miljoner skogskubikmeter, huvudsakligen gran. Stormarna återkommer allt oftare. Björken har ett djupare rotsystem och är ofta avlövade under den årstid då stormar uppträder. Björk i blandning med gran har därför visat sig ha en dämpande effekt på stormskador.
 
Granens rotröta är ett annat problem som varje år orsakar stora ekonomiska förluster, i synnerhet på näringsrika och kalhaltiga marker. Granarnas rotsystem växer samman och sprider rotrötan från gran till gran. Träd av annat trädslag bildar barriärer i marken som hindrar eller minskar rotrötans spridning.
 
Skogsbrand utgör en allt större fara i takt med ett varmare klimat. Rena barrskogar är mer eldfängda än blandskog med inslag av lövträd. Därför anläggs i varmare länder brandgator med lövträd i kommersiella barrskogsplantager. Inslag av björk i granskog skulle ha samma effekt i Sverige.
 
Försurning. Granens förna har ett lågt pH-värde. Marken i homogena granskogar blir därför en sur miljö som ökar urlakning av skogsmarkens humusämnen och mineraler jämfört med lövskogar. Urlakning av kvicksilver, aluminium, järn och brunfärgning av humusämnen i vattendrag blir ett hot mot skogens hälsotillstånd och omgivande miljö. Finsk skogsforskning har visat att även ett mindre inslag av björk i granskogen har en mildrande effekt på markens försurning.
 
LÄNGE VAR DET BARA MASSAVED
Mycket talar för att granskogens hälsotillstånd skulle förbättras med inblandning av björk. Men svensk skogsindustri har sedan 1950-talet och fram till helt nyligen inte efterfrågat björk annat än som massaved, det vill säga  björk som fått växa upp i täta bestånd utan röjning och gallring. I Baltikum finns sedan 1873 en stor och växande industri för björkplywood som förbrukar en miljon m3fub årligen och gärna köper björktimmer från Sverige till ett pris i nivå med svenskt talltimmer.
Men i Sverige tycks man anse att björk är ett lågvärdigt trädslag och  allt vi fått lära oss om björk i skogliga utbildningar är att björken ska bort från skogen. ” En björk per kyrksocken är alldeles tillräckligt” var ett uttalande från en känd skogsdirektör för en tid sedan.
Låt mig nämna ytterligare några typiska citat från skoglig media: ”Björk kan möjligen tolereras som landskapselement och naturvårdande inslag, men inom rationellt skogsbruk hör den inte hemma”.  ”Granen allt viktigare för industrin - Björk mest för naturvården” Skogseko nr 4, 2005. En etablerad skogsforskare vid SLU fastslår i en artikel 2006 att ”Björken är visserligen mindre utsatt för vind, men granens ekonomi är så mycket bättre att en Gudrun vart femte år inte skulle ändra på förhållandet mellan trädslagen”.
En dansk skogsprofessor ställde en gång frågan till en svensk kollega angående det olämpliga i att ensidigt fortsätta anlägga granskog i södra Sverige som löper stor risk att blåsa ner innan den blivit avverkningsmogen. Den svenske professorn svarar: ”Jag vågar inte tänka annorlunda” Skogseko nr 4, 2010.
 
MISSVISANDE JÄMFÖRELSER
Den debatt som förts i skoglig media de senaste decennierna föder tankar om att det har funnits en medveten strategi inom skogsbruket att förhindra faktabaserade uppgifter om björkens värde och produktionsförmåga. I Skogsstyrelsens rapport nr 19 2005 fastslås med stöd av forskning från SLU att ”björkens produktionsförmåga endast är 40 procent av granens”. I denna rapport jämförs välskött gran med oröjd och ogallrad björk, troligen mest glasbjörk, som fått utvecklas på älgens villkor och med granens omloppstid. Under många år har jag träffat skogsägare som tagit fasta på detta, att björkens produktionsförmåga endast är 40 procent av granens.
För att få fram grovt björktimmer krävs framför allt tidiga, hårda röjningar och plats för björken i granskogen. 
Den nordiska björken är unik.
Låt oss utveckla denna unika och förnyelsebara naturresurs. 
 
OWE MARTINSSON, pensionerad forskningsledare vid SLU.
 
Opinion
Publicerad:
  • Fortsatt försämrad lönsamhet i skogsbruket

    Skogsbrukets lönsamhet fortsatte att falla under fjolåret, visar Skogsbruksindex.
  • Annons
  • Avverkningskostnad når Gudrun-nivå

    Kostnaderna för att föryngringsavverka fortsätter att öka. Inte sedan efter stormen Gudrun 2005 har de varit lika höga, enligt uppgifter från Skogsstyrelsen och Skogforsk.
  • Nu ska sågspånsolja bli bensin

    Kategorier: biobränslen, pyrolys
    Framställning av bioolja från sågspån tar nästa steg. Nu ska tusentals ton olja processas till bensin.
  • Annons
  • Norra Skog delar ut en halv miljard

    Kategorier: Norra Skog
    Skogsägarföreningen Norra Skogs 27 000 medlemmar får dela på en halv miljard kronor i vinstdelning.
  • ”Enskild skogsägare ska inte bära kostnaden för artskydd”

    SKOGENdebatt. Nej LRF, artskyddsutredningen säger inte att det är den enskilda markägaren som ensam ska ta ekonomiskt ansvar för att bevara naturvärden. Det skriver Daniel Bengtsson, Birdlife Sverige, i en slutreplik.
  • Annons