”Ge myndigheter direktiv att minska viltstammar"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: SKOGENbild - Azote Library.
Viltskadekommissionens utredning vill bland annat se tydliga direktiv till berörda myndigheter att minska viltstammarna. Förslagen får beröm av LRF.

Det var härom veckan som utredningen presenterade en rad förslag för att minska skador orsakade av vilt inom såväl jord- och skogsbruk som i trafiken. De totala kostnaderna för viltskador inom dessa tre områden är minst 18 miljarder kronor per år, enligt kommissionen.

Annons
Annons

För att minska problemen föreslås bland annat en ny jaktlagsutredning samt att myndigheter ska ges tydliga direktiv om ökad avskjutning av klövvilt och stora fåglar. 
Vidare vill man att utfodring av klövvilt förbjuds samt att Naturvårdsverkets uppdrag ska utökas till att omfatta inventering av allt klövvilt
Ett uppmärksammat förslag är att klassa vildsvin som skadegörare och att stammen behöver minskas med 90 procent, enligt utredningen. 
LRF är en av parterna som initierat kommissionen. Ordförande Palle Borgström anser att deras slutsatser är rimliga. Det är uppenbart att regeringen måste ge tydliga direktiv till flera myndigheter om att viltskadorna måste minska, säger han.
- Viltproblematiken är komplex men utredaren har lyckats väl med att förklara orsakssambanden. Vi i LRF har länge pekat på att jaktlagstiftningen behöver moderniseras. Den kom till i en tid då viltstammarna var små och skapades för att värna viltet – det har vi lyckats med till den grad att problemet nu är det motsatta. Viltskadorna är så pass omfattande att många lantbrukare ger upp sin verksamhet eller tvingas att anpassa odlingen. Viltet är ett reellt hot mot målen i den nationella livsmedelsstrategin, säger han Palle Borgström från LRF.
Han påpekar att hela samhället berörs och måste agera.
– Vi kan inte ha en ordning där viltet avgör vår civilberedskap, vår matproduktion och vår energiförsörjning, säger Palle Borgström.
Som exempel på skador av stor betydelse nämner utredningen skogens koldioxidupptag som minskar med 12 miljoner ton per år som en följd av att betesskador minskar tillväxten.
Där uppges också att en viltolycka inträffar var åttonde minut på våra vägar vilket är mycket jämfört med våra grannländer.
 
 
Om viltskadekommissionen: har letts av Elisabeth Nilsson, tidigare landshövding i Östergötland med stöd av  juristen Elisabeth Ahlinder.Initiativtagare  är LRF, Norra, Mellanskog, Södra, Sveriges Jordbruksarrendatorer och Riksförbundet M. Utredningen inleddes i februari och presenterades efter fyra månader.
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • KD: Vi vill förändra EU:s landsbygdspolitik

    SKOGENdebatt. Kristdemokraterna vill se ett skifte i hur EU bedriver politik inom en lång rad områden som påverkar svensk landsbygd. Skogsbruket är ett exempel, skriver Sara Skyttedal och Carl-Wiktor Svensson.
  • Annons
  • Viltskötsel i Skogspodden

    I avsnitt 93 träffar Skogspodden Sebastian Helgée som är ordförande i Vimmerby östra älg- och kronskötselområde. Det samtalas en massa om viltförvaltning i kombination med skogsskötsel.
  • Höstexkursion med hjärtefråga

    Föreningen Skogens Höstexkursion går till generalsekreterare Johan Larssons hemtrakter. Han berättar vad han tycker gör årets exkursion spännande.
  • Annons
  • Ökat virkesvärde åts upp av kostnader

    Det ökade virkesvärdet åts upp av ökade skogsbrukskostnader. Det visar Skogforsks skogsbruksindex för 2021.
  • Med ny teknik kommer nya gränser

    SKOGENdebatt. Föreningen Skogens generalsekreterare reflekterar över glädjande framgångsvågor av ny teknik. Och hur trist det kan vara att börja prata begränsningar. Men någon behöver ändå lyfta frågan: Hur många kolbottnar ska vi bevara?
  • Annons