När jag läser insändare så noterar jag att många tycks anse att ved är en onödig produkt. Skogsbruk uppges också ofta kvadda både klimat och ekosystem. Är det så illa? Huggs skog primärt för att de ”stora skogsbolagen” skall tjäna pengar? Skall skogsbruk läggas ner? Men klarar vi oss utan ved?
Jag kommer här att tänka på den indiske miljökämpen Anil Agarwal som för 40 år sedan sade att ”Det viktigaste för Indien är inte BNP (bruttonationalprodukten) utan BMP (biomasseprodukten)”. Indien hade då stor brist på brännved. Rädsla för brist på brännved, skeppstimmer och gruvtimmer har varit ett hett ämne sedan antiken. Har situationen verkligen ändrats drastiskt?
Färsk biomassa istället för fossilt
Jag har under senare tid fått lära mig att vi i framtiden borde använda färsk biomassa istället för fossil det vill säga olja och kol. Behovet av biomassa kan naturligtvis tillfredsställas av mycket annat än ved. Det kan istället bli alger, gräs, svampar eller bakterier, men jag skulle tro att mycket biomassa även i fortsättningen måste komma från skog och träd. Hur är den globala skogssituationen? Räcker den?
I dagsläget täcks cirka 55 procent (sju miljarder hektar) av jordens landareal med träd och buskar. Av denna areal uppger FAO att cirka fyra miljarder är skog. Övrig trädtäckt mark utgörs av exempelvis öppna skogar, trädgrödor och trädtäckt åkermark. Mycket skrivs om skogsskövling. Avskogningen har dock minskat under senare decennier. Totalt tycks skogstäcket i världen nu minska med cirka tre miljoner hektar per år.
Med nuvarande trender kan nettoavskogningen snart vara ett minne blott. Av skogen är cirka 300 miljoner hektar, eller sju procent, planterade. Av denna areal är kanske 60 miljoner hektar snabbväxande. Årligen planteras ungefär tre miljoner hektar varav cirka en miljon snabbväxande.
I dagsläget produceras cirka fyra miljarder kubikmeter med ved. Totala tillväxten av världens skogar är förmodligen cirka 20 miljarder kubikmeter. Det är alltså åtminstone 15 miljarder kubikmeter med ved som bränns och ruttnar varje år.
Skog inte alltid där den behövs
FN skattar att befolkningen inom några decennier kommer att vara åtminstone tio miljarder människor. Behovet av mat och ved lär öka. I många områden kan det bli en stor konkurrens om mark. Skogen finns inte alltid där den behövs. Mer detaljer om dagens skogssituation finns i min bok ”Ragnarök i skogen?”.
Det går att argumentera för att världen skulle bli bättre om mer ved användes istället för olja. Enligt en FAO-skattning kan efterfrågan på ved öka med 18-44 procent till 2050 (eller 0,7 -1,7 miljarder kubikmeter). Detta om marknaden får styra. Resultatet skulle bli ett annat om myndigheterna medvetet försökte öka användningen av ved i till exempel byggnader.
Störst behov av ökad vedkonsumtion finns i fattiga länder där användningen av till exempel papper och sanitetsprodukter nu är mycket begränsad. Det kan bli en kraftigt ökad efterfrågan (och ett ökat välbefinnande).
Den största efterfrågeökningen i syd borde dock ske beträffande byggnadsvirke. I dagsläget bor en miljard människor i slummen. Under kommande decennier kan två miljarder människor flytta in till städer. En stor del av dessa lär hamna i slummen.
Det skulle behövas ett stort slumsaneringsprojekt. Den ved som behövs lär behöva produceras lokalt och merparten lär behöva komma från nya planteringar som etableras av småbönder. Ett sådant program skulle få många positiva effekter. Livskvalitén för sluminnevånarna förbättras, bönders inkomster förbättras, ökad sysselsättning i byggverksamhet och kol binds i nya planteringar och byggnader.
Fördubblad global vedproduktion?
Det kan finnas ett behov för att åtminstone dubbla dagens produktion av ved. Var kan denna ved komma från?
De flesta länder i världen är nu importörer av skogsprodukter eller ved. Merparten av dagens export av skogsprodukter kommer från några gamla industriländer som Sverige). Det är knappast aktuellt att produktionen kommer att öka kraftigt i Norden, Kanada, Oceanien eller Ryssland.
Snarare är det troligt att produktionen i demokratiska i-länder kommer att gå ner. I-landsmedborgarna är oftast mer intresserade av sällsynta lavar i orörd skog än av exempelvis söderns sluminnevånare. Så det ökade behovet för skogsprodukter i syd lär i huvudsak behöva produceras i syd.
I Sverige är det en het debatt mellan artjägare, skogsindustri och landsbygd. I EU tycks idéerna om skogen som CO2-sänka dominera. Många talar om behov av att sänka vedproduktionen. Detta skulle förbättra Europas kolbalans. Samtidigt skulle ökad användning av ved som ersättning för olja vara bra för klimatet. Hur utvecklingen blir i i-länder lär ingen kunna förutspå. Urbana värderingar dominerar.
Lösningen är nya skogar
I syd ökar både befolkningen och behovet av ved. I praktiken ligger nog lösningen i att etablera nya skogar. Marknaden lär dock inte klara av att skapa de skogsresurser som behövs.
Skall situationen förbättras krävs att FN, WB, EU och länder i syd formulerar ett narrativ för skogsutvecklingen i syd. Det behövs nya skogar och degraderade skogar behöver restaureras. EU skulle behöva hjälpa till med denna utveckling. Både för klimat och miljö skulle nog detta betyda mer än nykoloniala ansatser som avskogningsförordningen. Sveriges borde vara pådrivande i denna fråga.
Det behövs en Marshallplan för att bygga upp skogsresurserna i syd.
REIDAR PERSSON
Småskogsbonde och före detta biståndsbyråkrat