Gallringsvirke kan bli viktig energiråvara

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Två korridorer utlagda i ett tätt björkbestånd. Vid korridorgallring avverkas träden i korridorerna, medan träden utanför lämnas att växa vidare. Foto: Lars Sängstuvall.
Gallring av unga, täta skogsbestånd skulle kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. 

Lars Sängstuvall har i  sitt doktorsarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)  undersökt förutsättningarna att öka uttaget av biomassa genom skörd av hela småträd i unga, täta bestånd.

Annons
Annons

– Lite tillspetsat kan man säga att frågan är om vi ska sluta röja skogen, och istället odla unga täta bestånd med klena träd, som kan avverkas som energiråvara eller för annan användning, med ny och effektiv drivningsteknik. Och mitt svar på den frågan är att det beror på marknadsläget och på de lokala skogliga förutsättningarna, säger  han i ett pressmeddelande från SLU.

Enligt Lars Sängstuvalls beräkningar kan biomassagallring stå för 15 procent av de svenska värmeverkens nuvarande energiförsörjning, och åtgärden är lämplig på 15 procent av den brukade skogsmarken. Med dagens efterfrågan kan biomassagallring alltså bara stå för en liten del av Sveriges totala energiförsörjning, men lokalt kan bidraget vara betydande – beroende på variationer i transportavstånd

– Vid en ökad efterfrågan på biomassa, som kan gå till nya typer av användning och produkter, har biomassagallring dock en avsevärt högre potential, säger han.

Genom datorsimuleringar jämförde även Lars Sängstuvall olika metoder. Till exempel jämfördes att skörda träden ett och ett eller att skörda genom schablonartad korridorgallring. Resultaten visar att korridorgallring är ett konkurrenskraftigt alternativ. Då avverkas träden i korridorerna medan de utanför lämnas att växa vidare. 

Publicerad:
  • Veronika Holmsten

    Kampsportaren fann drömyrket

    Kategorier: Ny på jobbet, skogsjobb
    ELDDOP Veronika Holmsten fick en tuff start som produktionsledare hos Stora Enso i Ljusdal i maj. Sommarhettan skapade extrema förhållanden för avverkningslagen. Men hon stortrivs med jobbet.
  • Annons
  • Granbarkborren värsta skadegöraren

    Skadorna på skogen ökade kraftigt under förra året på grund av torka och värme. Mest omfattande skador orsakades av granbarkborren.
  • Skogsskador gör att fler vill avverka

    Storm och barkborre har satt avtryck i avverkningsanmälningarna. Arealen som skogsägare anmälde ökade med 16 procent i mars jämfört med motsvarande månad 2018. 
  • Annons
  • Stormvirke räddas genom utskeppning

    Stormen Alfrida i början av januar fällde minst en halv miljon kubikmeter skog varav det mesta i Uppland. Tack vare ett omfattande samarbete kan nu utskeppningarna av stormvirke börja.
  • ”Den svenska skogen –  bioekonomins välsignelse”

    Den hållbara svenska skogen är en välsignelse när vi tar ett steg framåt för att ställa om till bioekonomi. Det sa näringsminister Ibrahim Baylan när han inledningstalade på Bioekonomiskt forum i Stockholm.
  • Annons