En människa är bara en människa och önskar sig ofta ett facit. I facit finns det ett rätt svar. De andra är fel. Men skogen är bara skog, och sällan finns det facit som svar på de frågor en skogsbrukare kan ställa sig under skogens omloppstid.
Ta till exempel frågan om det är lönsamt att gallra.
– Det beror på, säger Urban Nilsson glatt och hänsynslöst.
– Framför allt ska veta varför man gallrar, säger Urban Nilsson.Han är professor i skogsproduktion vid SLU och att förenkla tillvaron genom att avge ett enkelt ja eller nej är inte hans uppgift. När det gäller gallring är det inte heller i enlighet med forskningens resultat.
Den forskning Urban Nilsson sedan 2012 har redovisat och diskuterat i olika sammanhang vilar på de så kallade GG-försöken, gallringar av planteringar som anlades under 1960- och 1970-talen. Slutsatserna från de försöken kommer nu och gäller trädslagsrena och likåldriga tall- och granbestånd.
– Gallring innebär många risker, varav stormskador är en. Den risken blir större ju senare gallringen görs, säger Urban Nilsson.
Han pekar också på att stickvägar gärna ska anläggas så tidigt som möjligt och så breda att de duger vid andragallringen. Risken för stormskador ökar om stickvägsnära träd gallras ut i sena gallringar.
En korrekt ekonomisk kalkyl bör räkna med risker och sannolikheter för stormar, och till exempel jämföra höggallringens risker med låggallringens, andelen rotröta vid gallring och utan gallring, virkesvärdet vid tidig gallring och vid slutavverkning.
Och vad händer om man inte alls gallrar? Då slipper man kostnaden för åtgärden, men förlorar eventuellt dagsfärsk gallringsintäkt.
– Vad gäller totalekonomin under en omloppstid är skillnaden mellan gallrad och ogallrad skog inte så stor som man kanske tror, särskilt när det gäller tall. För gran visar försöken att man kan tjäna på att gallra om man gör det vid rätt tidpunkt, säger Urban Nilsson.
Då tar man tillvara det virke som annars hade försvunnit i självgallring. Men den vinsten är en liten del av det stora hela, kanske tio-femton procent av de totala omloppsintäkterna. Skogsägarens stora vinst kommer ändå vid slutavverkningen, oavsett trädslag i försöken.
Läs hela artikeln i SKOGEN 6-7/2018 som har tema Skötselmetoder
Läs SKOGEN-numret digitalt – som prenumerant eller lösnummer»