Gallring: Attityden förändras

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
Skotare
Skotare i aktion efter gallring i backig skog. Foto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild
OMSVÄNGNING Måste man gallra? Är det lönsamt? Vad som tidigare var mer eller mindre självklart har blivit mer komplicerat. Gallringsexperten Urban Nilsson vägrar ge raka svar, men vet hur du ska tänka.

En människa är bara en människa och ­önskar sig ofta ett facit. I facit finns det ett rätt svar. De andra är fel. Men skogen är bara skog, och sällan finns det facit som svar på de frågor en skogsbrukare kan ­ställa sig under skogens omloppstid. 
Ta till exempel frågan om det är lönsamt att gallra.
– Det beror på, säger Urban Nilsson glatt och hänsynslöst. 

Annons
Annons

Urban Nilsson– Framför allt ska veta varför man gallrar, säger Urban Nilsson.Han är professor i skogsproduktion vid SLU och att förenkla tillvaron genom att avge ett enkelt ja eller nej är inte hans ­uppgift. När det gäller gallring är det inte heller i enlighet med forskningens resultat.
Den forskning Urban Nilsson sedan 2012 har redovisat och diskuterat i olika sammanhang vilar på de så kallade GG-försöken, gallringar av planteringar som anlades under 1960- och 1970-talen. Slutsatserna från de försöken kommer nu och gäller trädslagsrena och likåldriga tall- och granbestånd. 

–  Gallring innebär många risker, varav stormskador är en. Den risken blir större ju senare gallringen görs, säger Urban Nilsson.
Han pekar också på att stickvägar gärna ska anläggas så tidigt som möjligt och så breda att de duger vid andragallringen. Risken för stormskador ökar om stickvägsnära träd gallras ut i sena gallringar.  

En korrekt ekonomisk kalkyl bör räkna med risker och sannolikheter för stormar, och till exempel jämföra höggallringens risker med låggallringens, andelen rotröta vid gallring och utan gallring, virkesvärdet vid tidig gallring och vid slutavverkning. 
Och vad händer om man inte alls gallrar? Då slipper man kostnaden för åtgärden, men förlorar eventuellt dagsfärsk gallrings­intäkt. 
– Vad gäller totalekonomin under en omloppstid är skillnaden mellan gallrad och ogallrad skog inte så stor som man kanske tror, särskilt när det gäller tall. För gran visar försöken att man kan tjäna på att gallra om man gör det vid rätt tidpunkt, säger Urban Nilsson.

Då tar man tillvara det virke som annars hade försvunnit i självgallring. Men den vinsten är en liten del av det stora hela, kanske tio-femton procent av de totala omloppsintäkterna. Skogsägarens stora vinst kommer ändå vid slutavverkningen, oavsett trädslag i försöken.

Läs hela artikeln i SKOGEN 6-7/2018 som har tema Skötselmetoder
Läs SKOGEN-numret digitalt - som prenumerant eller lösnummer»

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • Luftskeppsrobotar

    År 2040 sköter luftskeppsrobotarna virkestransporterna

    DEBATT. Luftskeppsrobotar som kvistar stockar och sedan fraktar de från skogen till sågen skulle värna både natur och klimat. Science fiction? Enligt Mats Hagner, professor emeritus, behövs bara en anpassning av befintlig teknik.
  • Annons
  • "Vi kan inte längre använda skogen som förut"

    Kategorier: debatt, Henrik Petrén
    DEBATT. Verkligheten tvingar oss nu alla att se på skogen på ett helt nytt sätt – en livsviktig kolsänka som vi måste sköta på rätt sätt. Skogsägarna har en nyckelroll, skriver Henrik Petrén.
  • Ingen brådska att ta ut bränd skog

    Det finns ingen anledning att skynda sig ut för att upparbeta den brända skogen. Det räcker att göra det till våren. Torkan har minskat risken för skadeinsekter i höst.
  • Annons
  • Nu kartläggs trädens samhällsnytta

    Vilken samhällsnytta gör stadsträden? Ett projekt ska hjälpa kommuner och företag att presentera siffror på det.
  • Skogsentreprenörer får ersättning för stoppat skogsarbete

    Många skogsentreprenörer har varit tvungna att begränsa verksamheten på grund av den höga brandrisken i sommar. Södra ersätter nu sina avtalsentreprenörer för en veckas produktionsbortfall.
  • Annons