Det sade professor Lena Gustafsson på SLUs naturvårdskonferens i maj.
Korridortanken är en av fem teorier bakom dagens naturhänsyn, så som den inte bara bedrivs i Sverige utan också i bland annat Finland, Nordamerika och Australien.
En annan funktion är att hänsynsområden ska utgöra så kallade livbåtar av skog där arter kan överleva i ett hav av slutavverkning. Men även där famnar skogsbruket i ett visst mörker. Vi vet ganska lite om hur stora mängder av sådan hänsyn som behövs.
En tredje funktion som man tänker sig med naturvården är att öka mängden strukturer, till exempel gamla träd i unga skogar.
Den fjärde funktionen är att gynna arter som är knutna till störningar. Och här finns en del täckning i forskningen. Studier visar att arter som gynnas av bränder och stormar svarar positivt på solexponerad död ved som skapas vid naturvårdshänsyn.
Den femte effekten som Lena Gustafsson pekar på är att stärka ekosystemfunktioner. Inte heller detta har studerats särskilt mycket men troligen är betydelsen underskattad, menar hon. Det gäller till exempel förmågan för mykorrhiza, svamparna som samarbetar med trädens rötter, att återhämta sig efter avverkning. Andra ekosystemfunktioner är återkoloniseringen av bärris och utjämningen av klimatet.
Text: Bengt Ek