Fungerar samarbetet mellan virkesköparen, entreprenören och skogsägaren?
73 svarade
47 % ja
53 % nej
JA
Självklart!
JA. Självklart måste det vara en kontakt mellan entreprenören/maskinföraren både innan och under avverkningens gång. Och detta i bådas egenintresse.
Evert Sunesson
Självsvåldigt
JA. Men ibland förekommer det alldeles för självsvåldiga entreprenörer och transportörer!
Bertil Svensson
Kom gärna till oss
JA. Alltid bra när markägaren kommer ut om det är något speciellt han/hon vill ha gjort. När traktdirektivet är oklart – eller inte finns alls – så ringer jag köpar’n om det skulle vara problem.
K
Kunskaper krävs
JA. Alla skogsägare borde skaffa sig grundkunskaper, både om skogliga åtgärder och om ekonomi.
KGA
Säg till innan!
JA. Fungerar bra, viktigt att säljare (markägare) får veta när man ska börja för att i fält kunna följa upp önskemål.
Anders Henriksson
Hela vägen!
JA. Behov finns att direktkontakt upprättas och fortgår under hela avverkningen.
Anders W
Envis köpare
JA. Men en gång hade virkesköparen bara tittat på kartan och visste inte att där han ville skicka maskinerna inåt skogen var det djupa raviner = fel ställe. Och där köparen hade anvisat plats för rastkoja var det ett sandtag, där jag planterat i årtionden. Jag hade lagt hinder o satt skylt. Traktorföraren försökte få köparen att ändra sig, förgäves. Så traktorföraren tvingades röja bort snö så att även en del av buskarna jag satt åkte bort. Jag begärde ersättning från köparens representant. Han kom och visade misstro. Efter viss diskussion gav han med sig och ersatte.
Planteringsintresserad sen 1944
Höga krav på köparen
JA. Samverkan fungerar i de flesta fall, om rutinerna finns och är uppdaterade. Brister det i kommunikationen då kan det bli stora skillnader mellan skogsägarens önskemål och entreprenörens ”köttöga” och uttag. Här måste dialogen fungera direkt och mötet mellan beställare och utförare ske i samförstånd på plats i skogen.
Viktigt med kundfokus och ”medlemsnytta” från virkesköparen. Att arbetet skapar långsiktiga relationer och tar vara på skogsägarens önskemål är viktiga parametrar. Vilken prislista används och vilka sortiment är aktuella, samt hur är vägsystem tänkt att användas? Sådant går inte att korrigera när avverkningen är påbörjad eller avslutad. Redovisningen bör göras senast 3 månader efter fullgjort uppdrag. Bra om man tillsammans med ”virkesköparen” gör en inventering på att direktiv och genomförande stämmer överens med kontraktet efter avverkningen.
LMJ
Hade gärna talat med entreprenören…
JA. Men jag skulle väldigt gärna ha talat med entreprenören före en viss avverkning: Då kanske alla stubbar skulle ha haft samma höjd som stubbarna hade efter att jag av en händelse dök upp på trakten – och alla lämnade stockar blivit skotade till avlägget. Efter min avsyn och mina anmärkningar med bildbevis ersattes jag dock av virkesköparen. Där fanns också det som fungerade bra. Föraren hittade bl.a. bättre skotarvägar än de som jag hade föreslagit. Därför behövdes inte många träd fällas på andra avdelningar.
Ingemar Lycksell
Traktdirektiven är utmärkta
JA. För alla om säljer till seriösa köpare möts av bra kunskap i skogsskötsel, lag och certifieringskrav. Lämnar skogsägaren egna krav på hur arbetet ska utföras förs detta vidare till entreprenören via dagens utmärkta traktdirektiv. Uppstår det frågor under arbetet har entreprenören en kontaktperson hos virkesköparen. Denne representant kontaktar ägaren om det finns oklara frågor, t.ex. Nyupptäckta kulturlämningar.
Anders Ekberg
Krav ger resultat
JA. Krävande kunder (skogsägare) får återkoppling från både virkesköpare och entreprenör. Min erfarenhet är att engagemang är en sporre för alla parter.
Kjell P
NEJ
Kedjan bryts direkt
NEJ. Kedjan bryts direkt efter kontraktsskrivningen. Även om du är mycket kunnig så blir det fel.
Lars Jonnerby
Förvanskad information
NEJ. Ofta förvanskas informationen innan den når till maskingruppen.
Kent Haals
Försvinner på vägen
NEJ. Man framför sina intressen och krav till köparen men det är inte så att man per automatik får se vad det står i ’traktet’. Sedan kan det ju gå en tid mellan det att köpare och säljare träffas tills trakt skapas, det är då lätt hänt att köparen missar/glömmer vad man kom överens om. Tror det blivit en avsevärd förbättring om säljare och entreprenör stämmer av traktinformationen innan man kör.
NN
Inte läskunniga?
NEJ. En del skogsentreprenörer verkar inte vara läskunniga. Vid en avverkning stod det till exempel i traktdirektivet att 50 % av lövet skulle sparas. När jag kommer ut till avverkningen reagerar jag över hur lite löv det finns kvar. Då jag började räkna stubbar visade det sig att cirka 75 % hade avverkats. Klagade inte eftersom det ju inte går att ”såga tillbaka” träden igen. Gav däremot beröm till flismaskinsentreprenören, via virkesköparen, eftersom denne hade städat av avlägget så bra. Positiv överraskning!
Tjurved
Kostnadsjakt drabbar skogsägaren
NEJ. Hela skalan mellan utomordentligt bra till helt ”kass” finns. Upplever att dålig lönsamhet hos entreprenörerna och kostnadsjakt hos bolagen gör att skogsägaren allt för ofta kommer i kläm.
LR
Fungerar sådär
NEJ. Det fungerar sådär. Vore bra med direktkontakt mellan skogsägaren och den som i praktiken gör jobbet.
NN
Köparen saknar rätt utbildning
NEJ. Det har aldrig fungerat bra. Anledningen är att förutsättningarna ändras hela tiden och underhandsbeslut måste ofta ske i samråd och snabbt. Vi har 15 års erfarenhet av att arbeta åt virkesköpare och bolag. Nu sedan ytligare femton år tillbaka har vi gjort direktaffär med markägarna och har minskat problem, missförstånd och framförallt markskador till ett minimum. Vi kan även göra tillägg till arbetet och göra upp direkt om kostnaden. Vi tjänar inte så mycket mer men är betydligt effektivare och det är ett lugn i arbetet. Ett återkommande problem är att virkesköparen sällan har en maskin och drivningsteknisk utbildning.
Pär Sandqvist, Svensk Trädvård AB
Plånboken viktigare
NEJ. Virkesköparen prioriterar sin egen plånbok och direktiv från ledningen i storbolagen istället för att lyssna på önskemål från skogsägaren!
NN
Bryr sig skogsägaren?
NEJ. Jag mäter timmer i Norge som enda svensk och ser både det ena och andra. Till exempel timmer som apterats till ett sågverk men körs till ett annat, med andra inmätningskrav. Vi måste lära oss att sågtimmer är färskvara, men det ser inte utbon så mycket av, hen får bara mer vrak men bryr sig sällan.
Skogsvårdaren Vedpec
Information glöms bort
NEJ. Informationen glöms bort eller förs inte alltid vidare till den som slutligen gör jobbet.
Åke Johansson
Krävs engagerad köpare
NEJ. Som skogsmaskininstruktör har jag genom åren träffat många entreprenörer och förare, och därigenom fått en bild av att det alltför ofta inte fungerar riktigt bra. Därför blir mitt svar ett Nej.
Min bild är att det ofta är beroende av hur engagerad virkesköparen är. En köpare som är mest intresserad av att köpa virke, men inte lika intresserad av utförandet av avverkningen lyckas nog normalt sämre när det gäller att eliminera kommunikationsmissar och misstag.
Grunden är att entreprenör och utförare känner tillit till varandra och har avtalat tydligt hur verksamheten ska bedrivas. När uppföljningen visar på brister i verksamheten behöver dessa åtgärdas. Då gäller det att man har en tillitsfull relation. För att skapa det kan man behöva jobba med att utveckla kommunikation och feedback. Jag jobbar just nu med kollegor på Skogforsk just i detta ämne i det vi kallar SESAM (Svenskt Entreprenadskogsbruk i Samverkan)
Anders Mörk
Direktkontakt är bättre
NEJ. Allt blir mycket enklare om entreprenören själv tar kontakt med markägaren, så slipper det glömmas nåt på vägen.
Petter Bengtsson
Inte direkt genomskinligt…
NEJ. Bolag och föreningar – och inmätningar av virke – är inte direkt genomskinliga. Väg virket till att börja med så man fattar nå!.
NN
Fler kommentarer i SKOGEN nummer 11/2015