Många invändande röster har hörts efter domen som, med anledning av tretåig hackspett, förbjuder avverkning på 70 procent av ett skogsinnehav i Jämtland.
En kritisk röst kommer från LRF:s förste vice ordförande Mikaela Johnsson. Hon säger till SKOGEN att det handlar mer om tolkningar av artskyddet än vad som sägs i den faktiska artskyddsförordningen.
Prövas utifrån lagstiftning
Vi bad Skogsstyrelsens Helena Eriksson, distriktschef för norra Jämtland, kommentera det.
– Skogsstyrelsen prövar ärendet utifrån lagstiftning och vi baserar våra rutiner på hur domstolar tolkar lagstiftningen. I detta fall har Mark- och miljööverdomstolen ansett att hänsyn ska tas till den tretåiga hackspetten, svarar hon i ett mejl.
En försvårande omständighet i just detta ärende är att skogsbruket delfinansierar mjölkgården som av Jordbruksverket anses vara viktig för livsmedelsberedskapen.
Länsstyrelsen hanterar dispens
Skulle det vara möjligt för Skogsstyrelsen att väga in andra nyttor, kanske samarbeta med andra myndigheter?
– Vi prövar avverkningen endast utifrån artskyddslagstiftningen. Vill man få prövat utifrån andra faktorer görs det vid en ansökan om artskyddsdispens hos Länsstyrelsen.
Helena Eriksson intygar också att om markägaren vill få sin rätt till ersättning prövad måste han eller hon stämma staten. Även fast regeringen lade ett lagförslag om rätt till ersättning i våras, så saknas fortfarande ett regelverk.
Vill ni säga något om varför det är så viktigt att skydda den tretåiga hackspettens födosöksområden?
– Det är en av de fåglar som inte har gynnsam bevarandestatus och framförallt saknar livsmiljövärden. I detta område är det höga, och mycket höga, livsmiljövärden. I närområdet finns det inte så mycket annan äldre skog. Den tretåige hackspetten har stora områden som den har som födosöksområde, cirka 100 hektar, säger Helena Johansson.
.